Reinfeldts val – sänkt skatt före bättre skola
Mot sänkt skatt – för mer resurser till skolan Skriv på här!
En nypa tristess, tre skedar apati. I huvudstaden piskade regnet ner i går och på scenen i Rosenbad stod fyra trötta partiledare i grå kavajer.
De presenterade valårets viktigaste och mest väntade besked. Reinfeldt och Borg har bestämt sig. Man lyssnar inte på samtiden, opinionen eller väljarna. Man blundar och kör.
15 miljarder i skattesänkningar ska rusta Sverige för framtiden, var budskapet.
Eftersom nyheten redan var känd var själva presentationen det intressanta.
Statsministern bad nästan om ursäkt. Han försökte hävda att regeringen visst satsat jättemycket på skola, vård och omsorg under sin regeringsperiod. 30 miljarder har gått till välfärdens kärna sedan 2006 stod det i regeringskansliets promemoria.
30 miljarder på sju år. Till poliser, skola, vård, högre utbildning, forskning och stöd till kommunerna.
Under samma period har skatterna sänkts med 140 miljarder. Mest för de som tjänar mest.
Det sa inte Reinfeldt något om på pressträffen.
Senare på kvällen möttes statsministern i en duell med Socialdemokraternas Stefan Löfven i SVT. Det blev i huvudsak en återupprepning av kända argument. Reinfeldt påstod att ännu mer skattesänkningar skulle ge fler jobb, trots att arbetslösheten är högre i dag än när han tillträdde. Löfven kritiserade regeringen för misslyckandena med skolan och jobben.
Det är inte lätt att vara regering med en aggressiv skattesänkaragenda hösten 2013. Välfärdsfrågorna klättrar på dagordningen. Läkare och barnmorskor slår larm. Friskolekoncerner går i putten. Mammor till autistiska barn gråter
i SVT:s Agenda. Mycket talar för att 2014 blir ett välfärdsval, regeringens nedskärningar har nu nått djupt in i medelklassen.
Det finns ett förslag som kanske bättre än något annat illustrerar regeringens politiska predikament.
Skatteavdrag för läxläsning för gymnasieungdomar.
För ett år sedan presenterade finansdepartementet förslaget. En rak subvention till bemedlade föräldrar och läxläsningsföretag, betald av oss alla.
Regeringen beräknade själv kostnaden till 30 miljoner kronor per år.
Sedan dess har läxläsningsbranschen exploderat.
Säg att förslaget kommer kosta 50 miljoner kronor per år på lite sikt. Säg att ytterligare 50 miljoner går till läxläsning för grundskoleelever. Säg att det handlar om 10 000 elever som får extra stöd, vilket verkar rimligt mot bakgrund av att det största bolaget i branschen, MyAcademy i dag läser läxor med 3 500 elever.
100 miljoner av våra gemensamma skattepengar i subvention till läxläsning för 10 000 elever.
Kritiken mot reformen har varit stenhård. Kanske för att den strider mot en allmän rättviseprincip.
I förra veckan kom ett slags svar.
Insmuget i Alliansens pinsamma pyttepaket till skolan, fanns en utgiftspost som handlade om läxläsning. 16miljoner nästa år ska räcka till alla de övriga 1 240 000 elever som går i grund- och gymnasieskolan.
Statsvetare och kampanjproffs brukar vara överens om en sak. Val handlar om framtiden. Det spelar ingen roll vad Reinfeldt säger att han har gjort, om han inte har några svar på vad som ska hända nu.
Folk är inte dumma. De begriper att de där jobbskatteavdragen inte verkar vara någon mirakelkur mot arbetslöshet.
Att ekvationen fler lärare, sänkt skatt och ordning i statens finanser inte går ihop.
Att man inte kan få både jättestora bidrag till några få, och läxläsning för alla. En annan sak väljare brukar gilla är politiker som talar sanning.
Ödesfrågorna för Sverige i dag är skolan och den långvariga arbetslösheten. Att ta ansvar är att visa att man ser det. Och erkänna att sänkta skatter inte hjälper.
Den som gör det kommer vinna väljarnas förtroende. I dag blev det klart vad Reinfeldt väljer.
Aftonbladets ledarredaktion har startat en namninsamling mot sänkta skatter och för mer resurser till skolan.
Politik är att välja.