Friskolorna måste faktiskt skärpa sig
Skolverket har gått igenom hur elever från svenska gymnasieskolor klarar övergången till högskolan. En del av resultaten är väl just de vi borde vänta oss.
De elever som har låga betyg från gymnasieskolan har ofta svårt att klara av sina högskolestudier. Kvinnor klarar sig generellt bättre än män och vissa högskoleutbildningar - till exempel inom teknik - tycks svårare än andra.
Andra resultat i undersökningen är ganska oroande. Av ungdomarna i undersökningen är det bara två tredjedelar som klarar av gränsen för fortsatta studiemedel under sitt första år på högskolan. En tredjedel missar alltså gränsen.
Dåligt resultat
Ett av gymnasieskolans viktigaste uppdrag är att förbereda sina elever för tillvaron som högskolestudenter. Det är uppenbart att det många gånger inte går särskilt bra.
På en punkt avslöjar Skolverkets undersökning något som många av oss kanske har misstänkt, men som nu finns svart på vitt. Elever från fristående gymnasieskolor klarar sig i genomsnitt sämre än elever från kommunala skolor. Och det trots att de i allmänhet har fått högre betyg.
Dramatisk skillnad
Av eleverna från kommunala skolor klarade 66 procent gränsen för att få fortsatta studiemedel. Bland eleverna från fristående skolor var motsvarande siffra bara 61 procent. Skillnaden är dramatisk, i synnerhet som eleverna från friskolorna alltså på pappret haft bättre studieresultat i gymnasieskolan.
Den första frågan som tränger sig på handlar förstås om glädjebetyg och orättvisa bedömningar. Är det så att elever från friskolor kan tränga sig före i kön till populära utbildningar?
Den andra frågan handlar faktiskt om undervisningen. Titta på våra resultat, brukar friskolorna utbrista när de får kritik för sina vinstuttag. Det är precis det Skolverkets undersökning har gjort, och resultatet är inte smickrande.
Anna Ekström har kallat till sig Friskolornas riksförbund. De har en hel del att förklara.
Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.