Narkotikapolitiken dödar människor
Fler än någonsin dör av narkotika i Sverige. 2012 avled 529 personer med narkotika i blodet, 191 av dem misstänks ha varit självmord. Ett känt fall är den tidigare riksdagsledamoten William Petzäll (SD) som dog i en överdos för snart två år sedan, strax efter sin 24-årsdag. Trots att han blev inlagd på flera behandlingshem, dömdes för narkotikabrott och tog flera överdoser blev han nekad behandling med opiatläkemedel. Han ansågs inte tillräckligt nedgången.
Förödande konsekvenser
Det finns alltför många liknande tragedier. Anhöriga har vittnat om hur de stångat sig blodiga mot ett fyrkantigt vårdsystem. Köerna till landstingens vårdprogram ser olika ut. Men det finns genomgående problem med ineffektiva utredningar och höga trösklarna där den som tar ett återfall eller missar ett enda läkarbesök kan bli tvångsutskriven från behandlingen. Konsekvensen kan vara förödande.
Narkotika dödar. Men det gör också en moralistisk syn på narkotikamissbruk.
I dag betraktas missbrukare inte sällan enbart som kriminella. Människan och patienten kommer först i andra hand.
Sedan narkotikamissbruket kriminaliserades 1988 har antalet narkotikarelaterade dödsfall mer än fördubblats. Ändå stannar diskussionen om missbruk och droger ofta vid slagord om nollvision och hårdare straff.
Nyligen lämnade Narkotikastraffutredningen sitt betänkande om strängare straffskalor för narkotikabrott och smuggling till regeringen. Både
Moderaterna och Socialdemokraterna har sagt att förslagen kommer bli verklighet under nästa mandatperiod. Men hårdare straff för att minska narkotikaanvändandet har testats i årtionden utan några bra resultat.
Synen på narkotika – främst cannabis – håller på och liberaliseras i delar av världen. I USA tillåter två delstater försäljning av drogen och i flera delstater är den laglig som medicin. I helgen skrev den ledande nyhetstidningen New York Times en uppmärksammad ledare som manar kongressen att legalisera cannabis för de över 21 år.
Hårdare straff är inte lösningen
Tyvärr håller inställningen till cannabis och andra droger också på att förändras i Sverige. Akutmottagningar mottar allt fler ungdomar med cannabisdiagnoser. ”Det är oavsett klasstillhörighet, i förorten och i innerstan”, säger sektionschefen Mikael Jeppson på Ungdomsjouren i Stockholm till Svenska Dagbladet.
Att den här utvecklingen sker trots att svensk narkotikapolitik är bland de mest restriktiva i Europa visar att hårdare straff inte är lösningen.
Det som i stället krävs är ett mer socialt förebyggande arbete och tillgängligare vård och behandling.