Vanligt folk röjer upp i hatträsket
I fjol väckte Åklagarmyndigheten åtal för hets mot folkgrupp i 148 fall. Det är nästan tre gånger som många som året innan. Polisanmälningar om brottet har dubblerats, och totalt kom 2 140 stycken in i fjol.
Har brottsligheten ökat? Kanske. Men det finns en annan förklaring, vilket Svenska Dagbladet kunde berätta om i dag.
Anmälningarna har i många fall blivit väldigt detaljerade, och bakom en stor del av dem står nätverket Näthatsgranskaren. Här finns jurister, it-experter och före detta poliser som genom ett gediget detektivarbete spårar upp och kartlägger personer som i svenska Facebook -grupper gör sig skyldiga till uppvigling, olaga hat, hets mot folkgrupp och förtal. I fjol bidrog man till att 77 personer åtalades.
Får några år sedan talades det om att bara fyra procent av alla anmälningar om hot och kränkningar på nätet leder åtal. Många som anmälde vittnar om ett totalt ointresse från polisen. Trots att förtal, hot, uppvigling och hets mot folkgrupp är brott som är tydligt reglerade i brottsbalken så har näthat ibland betraktas som en om yttrandefrihet och att myndigheterna inte ska lägga sig i.
Sedan dess har mycket hänt. Regeringen har skärpt upp lagarna, polisen prioriterar anmälningarna högre och på EU-nivå har it-jättar som Facebook och Google blivit allt bättre på att agera mot näthat.
Samtidigt tycks näthatet ändå må bra. Som ett exempel har den Facebook-grupp som blivit den största mötesplatsen för rasister i sociala medier fortfarande 160 000 medlemmar. Enligt Svenska Dagbladets granskning rör tio åtal om hets mot folkgrupp inlägg som görs här. Polisen kan förstås inte ständigt övervaka den gruppen eller andra sajter, och därför behövs initiativ som Näthatsgranskaren.
– Vi uppmuntrar alltid till att man ska anmäla brott. Speciellt vi som jobbar med den här typen av motiv, där det är en väldigt låg anmälningsbenägenhet generell sett. Vi är ofta ute och talar för att öka anmälningsbenägenheten, så det här är vi naturligtvis nöjda med.
Så har Andrea Hammar, utredare på demokrati- och hatbrottsgruppen i Väst, sagt till SVT.
Polis och åklagare ska förstås tillämpa den lagstiftning som finns. Men ansvaret för samtalstonen på nätet bär vi tillsammans.