"Förlaget bryr sig om sociala media"
Uppdaterad 2016-05-10 | Publicerad 2016-05-09
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Jan Lööf-bråket visar att det behövs nya barnböcker som speglar dagens Sverige.
Jan Lööfs förlag, Bonnier Carlsen, vill att han ska rita om några av den svenska litteraturens mest älskade barnböcker eftersom de innehåller "stereotypa skildringar av andra kulturer”.
I sak är omdömet korrekt. Hade Jan Lööf ritat dem i dag skulle troligen både "andra kulturer" och kvinnor skildrats på modernare sätt.
Men bilderna har många år på nacken.
50 år sedan
“Morfar är sjörövare”, en av de aktuella böckerna, är från 1966. Tage Erlander var statsminister och det var två år innan Martin Luther King mördades. Samma år togs föräldrars rätt att aga sina barn bort i Sverige.
Det som var modernt och progressivt för 50 år sedan är ålderdomligt och förlegat i dag. Vad som fortfarande fungerar måste bedömas från fall till fall.
Att aldrig omtolka kultur är en lika orimlig hållning som att alltid nytolka allt.
Hur mycket kraft bör vi då lägga på att försöka lägga historien tillrätta?
Kulturarv
Svaret är att det beror på.
Som professorn i illustration på Konstfack Joanna Rubin Dranger skrev i ett nyhetsbrev från Svenska kommitten mot antisemitism:
"Det finns en direkt koppling mellan rasstereotypa bilder och avhumanisering, vilket den utbredda konsumtionen av rasstereotypa bilder av svarta under slaveriet är ett exempel på, liksom spridningen av antisemitiska bilder av judar före och under Förintelsen."
Att något är kulturarv gör det inte automatiskt acceptabelt i en ny tid. Att kulturarvet diskuteras, kritiseras och ifrågasätts är naturligt.
Samtidigt är det faktiskt inte möjligt att modernisera hela vår historia.
Bara män
Är då Jan Lööfs böcker så stereotypa att de faller i samma kategori som antisemitiska karikatyrer eller Tintin i Kongo med dess öppna rasism mot svarta?
Det rimliga svaret är nog faktiskt nej. Även om vissa bilder går över gränsen.
En annan återkommande kritik av Jan Lööfs författarskap är bristen på kvinnor utanför de mest traditionella rollerna.
I “Ta fast Fabian” en annan bok som diskuteras nu, är alla människor och apor män utom Fabians mamma som har en pytteliten roll i slutet. Och så ser det ofta ut i hans böcker.
Ingen rasande vänster
Att barnböcker förnyas och anpassas till en ny publik är i sig inget konstigt, rent kommersiellt kan det dessutom vara helt nödvändigt även om man måste ha stor respekt för konstnärens frihet.
Men i fallet med Jan Lööf är motiveringen faktiskt ganska märklig.
– Förlaget bryr sig mycket om diskussioner i sociala medier har jag förstått, säger Lööf till DN.
Man får intrycket att horder av rasande vänsteraktivister kritiserat Jan Lööf på Facebook. Eller arga föräldrar. Men några belägg för detta har vi inte sett.
Så vem är förlaget rädd att få kritik av?
Förebilder
Samtidigt är ambitionen från Bonnier Carlsen bokförlag i grunden hedervärd. Barnlitteraturen behöver bli tillgänglig för alla och erbjuda förebilder för barn med olika bakgrund och familj.
Att förläggare har synpunkter på böcker de ger ut är varken censur eller något hot mot författares frihet, som framförts i debatten.
Men förlaget borde lägga mer kraft på att hitta fler författare som representerar Sverige som det ser ut i dag. Med en modern syn på könsroller, mångfald och stjärnfamiljer.
Det är viktigare att ändra framtiden än historien.
Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.