Nej, Turkiets sak är inte vår
Att stormakters maktsfärer skulle ligga i en liten stats intresse är absurt
Dagens nyheter publicerar i dag en debattartikel av den säkerhetspolitiske forskaren Halil Karaveli men innebörden att Turkiets och Sveriges nationella intressen sammanfaller.
Detta är fel och jag tror det är viktigt att förstå varför.
Halil Karaveli framställer sin argumentation som ett "realistiskt" perspektiv på svensk säkerhetspolitik.
Realismen
Realismen är en gammal skola inom internationella relationer som går tillbaka till stora tänkare som Niccolo Machiavelli, Thomas Hobbes och i modern tid Hans Morgenthau.
Kärnan är en syn på staten som den grundläggande aktören i internationella sammanhang. Det nationella intresset är statens bärande och legitima drivkraft. Lullull som mänskliga rättigheter, folkrätt och internationella institutioner ses bara som verktyg för stater för att driva sina intressen.
Realismens anhängare ser maktbalans som det avgörande. Rubbas balansen genom att exempelvis någon stormakts intressesfär inskränks slutar det i krig. Alltså måste staters, främst stormakternas, nationella intressen respekteras och balansen upprätthållas.
Om bara var och en vet sin plats så blir det fred.
Idealismen
Realismens viktigaste konkurrent inom internationell teori är idealismen, eller liberalismen som den också kallas.
Idealismen bygger också på staters agerande, men ser detta som en del av ett sammanhang där institutioner, internationell rätt och idéer som mänskliga rättigheter, demokrati och folks självbestämmande också är viktiga byggstenar.
Om bara alla följer den regelbaserade världsordningen så blir det fred.
Jag förenklar självklart, men det krig vi nu ser utkämpas i Ukraina är en strid för den europeiska säkerhetsordningen, för alla folks frihet och gränsers okränkbarhet.
Det är alltså ett krig mot idén att stormakternas intressen ska gälla och små länder ska böja sig för övermakten.
Stormakter
Den ideologi som Halil Karaveli argumenterar för – att vi ska acceptera stormakten Turkiets anspråk på att styra och ställa över sina grannfolk – är alltså samma ideologi som vi skickar pansarskott till Ukraina för att bekämpa.
Följande stycke i hans artikel är klargörande: "Turkiet har konfronterat Ryssland i både Libyen och Syrien och strävar efter att stärka sitt inflytande i Kaukasus och Centralasien på Rysslands bekostnad. Det är en politik som ligger i Sveriges intresse."
Alltså, nej.
Turkiets sak i Syrien och Kaukasus är inte vår, lika lite som Rysslands sak skulle vara vår i Ukraina. Att stormakters maktsfärer skulle ligga i en liten stats intresse är absurt, även om Turkiets sida här kläs i en akademisk språkdräkt.
Aldrig i vårt namn
Sveriges nationella intresse är istället att den europeiska och globala regelbaserade ordningen upprätthålls.
På en punkt har vi samma intresse som Turkiet. Om Ryssland anfaller sina grannländer ligger det i vårt gemensamma intresse att förhindra detta. Det är detta Nato handlar om – gemensamt försvar.
Ankaras maktspråk mot små länder kanske ligger i Turkiets intresse – men aldrig i vårt.