Björklunds arv är en kraschad skola
Publicerad 2019-02-06
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Politiker förklarar ibland sitt låga väljarstöd med att deras partier uppfattas som lite otydliga. Hur den där otydligheten kan se ut illustrerade Liberalerna – som för närvarade har ett väljarstöd på 3,8 procent – med viss tydlighet i dag.
Först erfor två morgontidningar att Jan Björklund skulle avgå. Det dementerades av både presschef och riksdagspartiets gruppledare. Sedan skickade partiet av misstag ut ett meddelande om att Jan Björklund skulle lämna partiledarposten i höst.
Klockan 15 i dag fick vi till slut höra det från hästens mun: Jan Björklunds tolv år som partiledare för Liberalerna är slut vid partiets landsmöte i november.
– Det hade tytt på bristande omdöme att kandidera igen, sa Björklund vid en pressträff.
Jan Björklund skapade sig en politisk karriär under 1990-talet genom att stenhårt kampanja mot den svenska skolan och lärarkåren. Skolan var – på grund av flumpedagogik och likvärdighetstankar – ett moras. Enligt Björklunds västgötska litania kunde eleverna ingenting, utbildningen var kravlös, ordning och reda var avskaffat.
När så den borgerliga partikoalitionen Alliansen vann valet 2006 så fick Liberalerna – som då hette Folkpartiet – ta hand om skolan. Nu skulle flummet bort. Kunskapskolan skulle återupprättas, svenska forskare skulle äntligen få Nobelpris igen. Från sitt kontor på utbildningsdepartementet sjösatte så Björklund en bombmatta av reformer: Fler och tidigare prov. Individuella omdömen. Skolinspektioner. Nytt betygsystem.
För lärarna innebar det att man dränktes i administration och byråkrati. För eleverna innebar det att sorteringsskolan cementerades. Under Björklunds åtta år som minister föll Sverige dramatiskt i de internationella kunskapsmätningar som gjordes och för varje år blev en allt lägre andel av landets elever behöriga till gymnasiet. Unga övergav gymnasieskolans yrkesprogram eftersom Björklund beslutat att ta bort behörigheten till högskolan.
Och trots skolforskningen påpekade att friskolor, segregering och ökande ojämlikhet bidragit till de svenska elevernas sjunkande resultat så vägrade Björklund ta i det. Mer betyg och prov var modellen.
”Den skola Björklund vill komma bort från är mycket riktigt den integrerade skolan där elever med olika egenskaper blandades. För honom är det viktigare att skilja grupper i samhället åt. Men det är ett svårt argument att framföra", har Sverker Sörlin, professor i idé- och miljöhistoria vid KTH i Stockholm, skrivit.
Så vart tar Liberalerna vägen efter Björklund? På högerkanten drömmer man nu om att en person som inte respekterar partiets beslut att vara budgetunderlag åt regeringen Löfven ska ta över.
Men nog måste det finnas en annan väg. Det fanns ju en tid när det liberala partiet spelade verklig roll för hur socialförsäkringar, familjepolitik, pensioner, jämställdhetspolitik, integritets- och rättssäkerhetsfrågor såg ut och formulerades. Det var ett parti som förmådde kritisera ett samhälle där sociala arvet får allt större betydelse och där de flesta människors möjligheter att påverka sin livssituation blir allt mindre.
Det var på den tiden då partiet låg i politikens mitt och trodde det fanns andra vägar till liberalism än språkkrav och avskaffad värnskatt.
Man kan ju tänka sig att ett sådant parti kan ha en plats och en roll i Sverige 2019.