Varför stoppades inte branden i tid
Storbranden i Västmanland är fortfarande inte under kontroll. Spridningen har dock lugnat ner sig och brandflygen från Frankrike och Italien har äntligen kommit fram.
Det kommer ta lång tid att släcka branden, men i bästa fall kommer inte branden sprida sig till några ytterligare områden.
Sverige har inte i modern tid varit med om en lika stor brand. Den som kommer närmast i omfattning är branden vid Torsburgen på Gotland sommaren 1992. Då brann 2200 hektar ned och området är fortfarande helt präglat av branden.
I Västmanland handlar det om ett nästan sju gånger så stort område - om inte branden sprider sig ytterligare.
Stora förluster
Skogen har förlorat större delen av sitt värde. Det kan handla om förluster motsvarande en halv miljard kronor.
Vi vet ännu inte hur mycket annat som gått förlorat. Människor har fått fly från sina hem och många vet ännu inte vad som väntar när de kommer hem. I dagsläget har en person avlidit. Det hade kunnat bli betydligt fler om inte personer som blivit helt kringrända av elden räddats i sista stund.
Hur branden kunde sprida sig till ett sådant jätteområde är frågan som kräver ett vettigt svar.
Varningssignalerna om framtida skogsbränder har varit många. SMHI har tydligt visat att klimatförändringarna ökar risken för både värmeböljor och översvämningar. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har tagit upp de ökade riskerna i underlag till regeringen.
En ökad brandrisk är inte heller något som kommer som en överraskning. Hela sommaren har risken för bränder sakta men säkert ökat i östra Sverige.
De togs på sängen
Trots detta verkar kommun och myndigheterna ha tagits på sängen. Tillräckliga resurser för att förhindra en okontrollerad spridning av branden sattes uppenbart inte in i brandens inledande skede.
Om det ska vara möjligt att lära sig något inför kommande katastrofer är det helt avgörande att en noggrann och oberoende utredning sker av den svenska krisberedskapen. Det finns många frågor som ännu inte fått något tillräckligt bra svar.
Varför sattes inte samtliga av försvarsmaktens helikoptrar in? De som använts för vattenbombning motsvarar bara en liten del av försvarsmaktens samtliga helikoptrar.
När bedömde man att det behövdes förstärkning med brandflyg och kunde något ha gjorts för att få dem till branden tidigare. Borde Sverige - tillsammans med andra länder i norra Europa - sett till att denna region hade tillgång till egna brandflyg?
Det är ju i denna del av Europa som riskerna för bränder ökat. De kraftiga bränderna i Norge under vintern borde ha varit en påminnelse om dessa.
Hur de boende har informerats är en ytterligare fråga. Det har kommit rapporter om att många inte fick reda på hur allvarligt läget var förrän i sista stund. Farliga vägar uppges inte ha spärrats av, vilket kan ha bidragit till ökade risker och var antagligen orsaken till skogsbrandens hittills enda dödsoffer.
Hur fungerade beredskapen?
Och slutligen - hur har samverkan mellan kommunernas räddningstjänster och de statliga myndigheterna fungerat?
Efter tsunamin år 2004 var det fokus på Sveriges krisberedskap. När minnet av katastrofen bleknade bort, verkade viljan till större förändringar ha kommit av sig.
Idag är ansvaret för krisberedskapen och anpassningen till klimatförändringarna fördelat på många olika instanser. Miljöpartiet har krävt att MSB bör få ett övergripande ansvar. Sveriges kommuner och landsting krävde så sent som i maj i år samma sak.
Branden har i praktiken inneburit en fullskaleprövningen av den modell som valdes. Det behövs en grundlig utredning av vilka slutsatser som kan dras av denna bittra erfarenhet.
De som har blivit av med hus och hem i branden tröstas inte av några statliga utredningar. Men de är nödvändiga om vi ska undvika liknande katastrofer i framtiden.