Kvinnor som sliter hårt får betala pensionsreformen
Att sex av riksdagens åtta partier i dag kunde presentera en överenskommelse om pensionssystemet är ett styrkebesked. Det förtjänas att sägas först av allt.
De delar av välfärdssystemet som handlar om solidaritet mellan generationerna måste vi som medborgare kunna lita på.
Vi måste veta vad barnens utbildning kommer att kosta, och vilka villkor som gäller den dag vi pensioneras. Annars blir livet omöjligt. Alltså är politisk enighet nödvändig. Och trots den stundtals parodiska cirkusen kring presentationen är det enighet som har visats upp i dag.
Städa upp i träsket
Det betyder inte att det finns någon anledning att jubla över alla delar av resultatet. Visst är det utmärkt att partierna lyckats enas om att städa upp i PPM-träsket. Men vilket var uppriktigt sagt alternativet efter alla skandaler?
Det är också bra om pensionsöverenskommelsen innebär att garantipensionen höjs och trygghetssystem som a-kassa och sjukförsäkring kommer att gälla ytterligare en tid.
Skarpa förslag är utlovade så småningom.
Pensionsåldern
Den riktigt tunga delen av dagens besked handlar dock om något annat, nämligen pensionsåldern. Från och med år 2023 ska allmän pension tidigast kunna tas ut från 63 års ålder. I dag kan pensionen tidigast plockas ut från 61 års ålder.
Samtidigt får den som vill och orkar rätt att arbeta kvar till 69 års ålder.
Kanske låter det inte så dramatiskt, men få saker visar upp det svenska klassamhället lika tydligt som villkoren för de äldre.
En LO-arbetare arbetar i dag i genomsnitt till 63,8 års ålder. Men det är alltså ett genomsnitt, och det betyder att väldigt många inte alls orkar arbeta så länge.
Inte i närheten
I själva verket finns det hela yrkesgrupper som i dag inte kommer i närheten av att arbeta fram till den nya lägsta pensionsåldern. För individer är situationen förstås ännu mer utsatt.
Det riskerar att bli kvinnor i vården och omsorgen, personer med tunga industri- eller byggjobb och andra som slitit ut sig i arbetet som får betala politikernas enighet med ännu lägre pensioner än i dag.
Pensionsgruppen talar om en plan för jämställdhet och ett arbete för ett hållbarare arbetsliv. Utmärkta ambitioner, men låt oss vara ärliga.
Tills vidare har vi det ojämlika och ojämställda samhälle vi har, och vi har det arbetsliv vi har. I grunden kommer det inte att förändras innan den nya pensionsöverenskommelsen sätts i sjön.
Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.