Byggraset visar att vårt system är ruttet
30 år av avreglering är ett fiasko
I veckan stoppade det kommunala bostadsföretaget Gavlegårdarna i Gävle alla byggen som inte redan startat. Bostadsbolaget i Gävle är inte ensamt. Branschorganisationen Byggföretagen ser en liknande utveckling över hela landet.
"Nyproduktionen har minskat sedan 2017", säger Tanja Rasmusson i Svenska Dagbladet.
Hon pekar på amorteringskraven, men också på en rad andra faktorer. Hotet om cementkris, brist på träråvara och en allmän osäkerhet om vad som ska hända med kriget i Ukraina.
Räntan över noll
Dessutom har ju Sverige sedan en dryg vecka åter en styrränta som ligger över noll, och vad den amerikanska centralbanken tänker hitta på är det ingen som vet.
Bostadsmarknaden och byggbranschen står inför en hel rad utmaningar. Och ingen kan veta precis vad inflation och sjunkande realinkomster för vanligt folk kommer att göra med vår vilja att betala för att bo.
Å andra sidan borde vi fråga, om inte marknaden klarar att bygga bostäder nu när ska den då klara av det?
Byggandet borde blomstra
Det finns i alla fall tre faktorer som borde göra att bostadsbyggandet blommade.
För det första räntorna. Det är sant att Stefan Ingves i förra veckan höjde styrräntan till 0,25 procent, och att Riksbanken nu talar om ytterligare höjningar i ganska rask takt.
Det kommer att påverka hushållsbudgeten i en massa svenska familjer.
Men det är också sant att Sverige också i fortsättningen kommer att ha historiskt låga räntor. Och väljer vi att tala om den verkliga räntan, alltså när inflationen räknats bort, får bostadsföretagen ju nästan betalt för att låna.
Att investera i fastigheter och byggen borde med andra ord kunna bli en bra affär.
För det andra arbetsmarknaden. Historiskt har just byggbranschen varit en av de mest konjunkturkänsliga. När det skulle byggas fattades det folk och det blev ett tryck på lönerna. När det blev sämre tider tvingades yrkesarbetare lämna branschen.
Annorlunda i dag
Det borde vara annorlunda i dag. Inte minst på grund av EU:s öppna marknad. Sanningen är ju att byggen i dag är några av våra mest internationella arbetsplatser, och att konkurrensen från andra länder blivit så hård att den skapat ovärdiga arbetsförhållanden.
Det är ett politiskt och fackligt problem, men det borde vara lättare än på länge att vara byggherre.
För det tredje behöver Sverige bostäder. Inte nog med att sju av tio kommuner rapporterar om bostadsbrist. Boverkets prognoser pekar på att det skulle behöva byggas minst 60 000 bostäder varje år.
Snabb omvandling
Till det kommer den industriella omvandling som på några få år ska göra Sverige hållbart. Det byggs nya fabriker, men det kommer också att behövas nya bostäder i en takt som vi bara börjat ana. Ändå byggs det alltså inte.
Det är dags att erkänna att drygt 30 år av avregleringar, privatiseringar och ett samhälle som backat bort från ansvaret för bostaden som en social rättighet har fört oss hit. Det är politiska beslut som har gett oss kommunala bostadsbolag som inte vågar bygga, privata värdar som spekulerar i förslumning av bostadsbestånd och hushåll som är belånade upp över öronen för att alls ha någonstans att bo.
Det borde vara dags att fatta nya politiska beslut och genomföra en bostadspolitik som underlättar samhällets utveckling och ger människor tak över huvudet.