Lättkränkta unga män bakom sprängningarna
Det kriminella livet måste göras svårare
Det är inget gott betyg till Sverige att ett av årets nyord är "termosbomb".
Helt vanliga termosar fyllda med sprängmedel är en ny trend, enligt polisen. Och det märks i statistiken. Antalet sprängningar har ökat drastiskt under året och många människor, även utanför storstäderna, känner att faran kryper allt närmare.
Hittills har 187 brottsanmälningar om allmänfarlig ödeläggelse gjorts under 2019. Det är dystra rekordsiffror som saknar motsvarighet i jämförbara länder, enligt Ylva Ehrlin, analytiker på nationella bombskyddet.
Påminner om krigszoner
Kriminologen Amir Rostam hävdar att man måste söka sig till krigszoner eller länder med lång historia av terrorism för att hitta en motsvarighet till 2019 års Sverige.
Sprängningar verkar dessutom ha en smittande effekt på ungefär samma skrämmande sätt som skolskjutningar i USA. Linda H Staaf, chef för underrättelseenheten på Nationella operativa avdelningen, NOA, beskriver den typiska gärningsmannen bakom sprängningar i Sverige som en "lättkränkt och impulsiv" ung man, och motiven är tillsynes banala, som svartsjuka eller vedergällning.
I onsdags höll rikspolischefen Anders Thornberg med experter presskonferens om den våldsamma utvecklingen i Sverige. Han lovade en rad åtgärder, som fler helikoptrar, kameror och mer underrättelseinhämtning. Kontakterna mellan polisen, Säpo och Försvarsmakten ska också stärkas. Men Thornberg poängterade att arbetet mot den grova kriminaliteten är komplex, polisen kan inte lösa allt.
Självkänslan är en tickande bomb
De unga männens sviktande självkänsla är bevisligen en tickande bomb. Men deras lättkränkthet kan inte tillåtas terrorisera ett helt samhälle. En tonåring ska inte ens ha möjlighet att tjäna 40 000 kronor i månaden på droghandel, eller kunna bygga upp ett våldskapital under en längre tid.
Polisen kan inte ge unga människor mat, kläder eller utbildning, men de måste göra det kriminella livet betydligt svårare.