Tänk om det finns svenska värderingar
Publicerad 2017-12-26
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Nu talas det om svenska värderingar igen, efter att arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) i en debattartikel föreslagit att samhällsorienteringen för nyanlända ska innehålla fler moment där man diskuterar just värderingar.
Men finns det särskilt svenska värderingar?
Ja, säger Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna. Nej, svarar liberaler och folk till vänster. I Sverige råder inga svenska värderingar. Här finns bara svensk lag.
Arbetarklassens värderingar
För 30 år sedan kom Ronny Ambjörnssons idéhistoriska studie ”Den skötsamme arbetaren”. Han skildrar folkrörelsearbetet i västerbottniska Holmsund och beskriver hur ett skötsamhetsideal och klassmedvetande växte fram ur nykterhetsrörelsen och spred sig bland arbetare, via studiecirklar och fackföreningar.
I nykterhetslogen skulle man erövra bildningen och bli en behärskad medborgare som förmådde ta hand om hem och familj. I facket skulle man visa disciplin och lojalitet. De moraliska och politiska idéerna om demokrati och rättvisa överlappade snart varandra i ett förberedande arbete för ett framtida jämlikt samhälle.
”Vill man hitta mer öppet redovisade arbetarklassvärderingar och en positiv syn på det gemensamma får man gå till sportens värld, till lagidrotterna, där kollektiva värderingar lever kamouflerat i spelsystem och tränarfilosofi. Breddidrottens gemenskaphetstanke och ideal ger ju många människor en större livsmening”, skriver Tony Samuelsson i sin bok ”Arbetarklassens bästa partytricks”.
– Den skötsamma arbetarklassens värderingar är ju till stor del välfärdsstatens värderingar - och i förlängningen också nationens. Det som utomlands beskrivs som den "tråkige svensken" är väl ofta den präktige arbetaren.
Så sa Ronny Ambjörnsson när han intervjuades i Dagens Nyheter i samband med att hans biografi "Mitt förnamn är Ronny" kom 1996.
Om det där är svenska värderingar så rimmar det illa med politiker som talar om för medborgare hur de ska uppträda och tänka. De arbetarklassvärderingar kring skötsamhet var ju något som skapades mellan människor som gick samman för att förändra samhället. Det var inte något som tvingades på dem uppifrån.
Ett samhälle av idéer
Samtidigt finns det något som skaver i vänsterns kapitulation i värderingsdiskussionen.
– Allting kan inte och ska inte angripas genom lagstiftning. Som demokratiska socialister har vi ett personligt ansvar för att upprätthålla vissa värderingar, att sprida dem och föra dem vidare, sa Olof Palme i sitt så kallade ”moraltal” 1981.
Är det något månaderna med MeToo har visat så är det väl att det finns uppträdanden och värderingar de flesta finner oacceptabla utan att de för den sakens skull måste vara straffbara.
Om man tror att vi klarar oss med bara lagen, där allt är svart eller vitt, hur gör vi med alla de gråzoner där vi traditionellt vägleds av värderingar - formade i kamp, samtal, konflikt och förhandling - som säger hur man ska bete sig?
Vi måste kunna prata om värderingar utan att de behöver omsättas i lag. Det är väl lärdomen från 1900-talets folkrörelser. De byggde ett samhälle på idéer om att folk ska känna sig trygga, delaktiga och vet vad som gäller. Man överlät inte hela det arbetet till politiker eller jurister. Det bör vi faktiskt inte göra nu heller.
Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.