Sverige skulle behöva en ekonomisk maktutredning
Vad gör det med ett samhälle när makten koncentreras?
Trots att Sveriges ekonomi fick sig en rejäl törn blev 2020 en fest för börsen. Det året såg Sverige 40 nya personer komma in på den kraftigt mansdominerade topplistan av 169 börsmiljardärer. Tillsammans har de 1 300 miljarder kronor i portföljerna. Det betyder att en tiondels promille kontrollerar just under 40 procent av Sveriges samlade aktieförmögenhet. Det går att jämföra med de just över 50 000 kronor som medianspararen i ett ISK-konto samlat på sig.
Vi vet inte heller vilken samlad förmögenhet miljardärerna sitter på. Förmögenhetsstatistiken togs för många år sedan bort.
Men vi vet åtminstone att vi pratar om väldigt stora maktspelare.
Pengamani
Hade dessa 169 personer velat hade deras aktieförmögenhet kunnat finansiera de samlade kostnaderna för statens arbetsmarknadspolitik och ändå vuxit med normal börsutveckling över tid. Det är förstås inte så enkelt att de bara kan plocka ut sina pengar från aktieinnehavet, de äger trots allt 40 procent av alla börshandlade bolag, men det ger en bild över hur mycket makt de har.
Vad har gjorts av den här makten? Till stor del verkar de varit sysselsatta med samma sak som samlarmanikern: siffrorna ska upp, högen ska växa, till vilket pris som helst. Det är en historiskt unik maktkoncentration. På 50- och 60-talet var den ekonomiska makten mindre koncentrerad till ett fåtal.
En ny adel
Ändå såg partier över blockgränserna problemet med att så få hade så mycket att säga till om. Idag har en ny adel har vuxit fram och inte ens de största liberala republikanerna verkar ha problem med det. Istället ropar en samlad borgerlighet "hade det varit bättre om miljardärerna flyttade utomlands!?".
Helt nya sociala konflikter har vuxit fram i Sverige, med gängskjutningar, regionala klyftor, rovbolag i välfärden och en klimatkris som skruvar upp temperaturen. Lägg till underbevakningen av de ekonomiska makthavarna (hur många på topplistan känner du till?) och ett ansvarsutkrävande som begränsats till fackliga strider om villkoren på arbetsplatserna.
En maktutredning skulle ge svar
Vad gör det då med ett samhälle när så mycket makt har koncentrerats?
Det skulle vi behöva ett svar på. Därför borde en offentlig ekonomisk maktutredning genomföras. En utredning som kartlägger hur stor andel av Sveriges ekonomiska makt som koncentreras till ett fåtal familjer. Det räcker inte att kolla på börsnoterade bolag - en hel genomlysning av den rikaste procentens privata förmögenheter och på vilket sätt det påverkar samhället skulle vara nyttig.
Ett rikt samhälle är inte av ondo. Men när rikedomen vi alla skapar begränsas till ett fåtal, när den fria marknaden sålt ut centrala samhällsfunktioner till diktaturer och när så många känner en frustration över samhällets brutna löften behöver vi åtminstone fråga oss: vad gör de ekonomiska makthavarna av all sin makt?