Haveriet med a-kassan hinner i fatt regeringen
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-11-05
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Krisen är på väg att komma i kapp regeringens arbetsmarknadspolitik. Antalet varsel är i nivå med krisåren på 1990-talet och enligt Konjunkturinstitutet kommer 100 000 jobb att försvinna de kommande två åren.
Samtidigt har regeringen drivit en halv miljon löntagare från a-kassan, personer som nu är hänvisade till socialbidrag vid arbetslöshet. Här tickar en social bomb.
Regeringen har hittills försökt tona ner dramatiken.
– Jag skulle säga att en försvarlig del av den halvmiljonen som har tillkommit har gjort detta utifrån synpunkten att de är nära pension eller är i yrken som knappt har någon arbetslöshet, sa Fredrik Reinfeldt i SVT:s partiledardebatt den 12 oktober.
I går lät Fredrik Reinfeldt mindre säker.
– Vi vet nära nog ingenting, beklagade han sig.
Sanningen är att regeringen genomför ett fullskaligt experiment med de svenska trygghetsförsäkringarna, utan att ha någon kunskap om följderna.
I början av hösten gav finans- och arbetsmarknadsdepartementet Statistiska centralbyrån, SCB, i uppdrag att ta reda på vilka som lämnat a-kassan.
SCB kontaktade de 33 a-kassorna och bad att få ta del av deras medlemsregister vid två givna datum, före och efter regeringens försämring av a-kassan. Uppgifterna skulle sedan köras mot ett trettiotal olika variabler, bland annat utbildningsnivå, lön, disponibel inkomst för hushållet, sjukpenning och förmögenhet.
Bara två a-kassor gick med på att lämna ut uppgifter om sina medlemmar, Alfakassan och SKTF:s a-kassa.
Det magra underlaget har inte hindrat Fredrik Reinfeldt och arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin från att dra långtgående slutsatser utifrån kartläggningen, när det passat dem. Sven Otto Littorin har bland annat slagit fast att bara en mindre grupp lämnat a-kassan för den blivit för dyr. En slutsats som går på tvärs med a-kassornas egna bedömningar.
En kartläggning som Aktuellt genomfört visar att fyra av tio som lämnat de tre största kassorna, Kommunals, Unionens och Akademikernas a-kassa, är över 55 år. Majoriteten är alltså inte nära pension.
Sven Otto Littorin flaggade i går för sänkta avgifter i en artikel på DN debatt. Även Fredrik Reinfeldt säger nu att det kan bli aktuellt för regeringen att sänka avgifterna. Men det löser inte problemet.
Regeringen har inte bara gjort a-kassan dyrare, utan även sämre och mer orättvis.
Avgifterna har höjts olika mycket beroende på hur hög arbetslösheten är bland kassans medlemmar, ju högre risk desto högre avgift. Det leder till att lågavlönade medlemmar i Hotell- och restaurangfacket eller Fastighetsanställdas förbund tvingas betala mer än högavlönade med trygg anställning. I sin debattartikel slog Sven Otto Littorin fast att den orättvisan måste bestå.
Krisen har hunnit i kapp regeringens arbetsmarknadspolitik, men verkar inte ha nått fram till arbetsmarknadsministern.