Pratade med facket - och fick sparken
När chefen fick reda på att Gintz Kaplers och Oskars Matiss pratat med facket tog det hus i helvete.
– Vi fick sparken samma dag, säger Kaplers när han på engelska berättar om händelsen.
Dessutom åkte Kaplers och Matiss omedelbart ut ur den lägenhet de bodde i.
– Direkt ut på gatan. Chefen var mycket upprörd, säger Kaplers.
Det skulle kunna vara en scen hämtad från seklets början, eller från det allt fackföre-
ningsfientligare USA. Men Kaplers och Matiss historia handlar om lettiska byggnadsarbetares villkor i Närke just nu.
Båda arbetade åt Örebroföretaget Bygg-Lett. När arbetsgivaren plötsligt hävdade att de anställda själva, tvärt emot det intryck de fått innan de kom till Sverige, skulle stå för skatteinbetalningarna i Lettland reagerade de.
– Med de villkoren hade det inte varit någon idé att åka hit, säger Kaplers.
Kaplers och Matiss fick uppdraget att ta kontakt med Byggnads avdelning i Örebro, för att reda ut vad som gällde.
Det skulle de alltså inte ha gjort, i alla fall inte enligt cheferna på Bygg-Lett.
Efter Vaxholmskonflikten har de fackliga organisationerna beskrivit hur det blivit lättare att teckna kollektivavtal, också med utländska företag i Sverige.
Vad det svenska facket däremot inte kan garantera är att avtalen verkligen följs.
Uppgifter om dubbla kontrakt, osäkra löneuppgifter och oklara anställningsförhållanden kommer upp gång på gång.
– Redan på ankomstmöten här får de anställda ofta reda på att om de tar kontakt med facket är det bara att packa och åka hem, säger Christer Wälivaara som är internationell sekreterare på Byggnads.
Därför är Kaplers och Matiss berättelse knappast unik. Vad som däremot är unikt är att de finns kvar i Sverige och kan berätta om vad de varit med om. De vägrade nämligen att resa hem.
I stället tog de ännu en gång kontakt med facket och kunde på den vägen få hjälp till ett nytt jobb och en lägenhet.
De gamla arbetskamraterna finns kvar på Bygg-Lett, men ska enligt arbetsgivarens uppfattning numera betraktats som inhyrda egenföretagare genom företaget Euro4Work. De pratar inte gärna med facket.
För någon månad sedan publicerade en grupp högerdebattörer en ursäkt till det lettiska folket. De ville ta avstånd från det svenska facket.
Kanske har vi faktiskt anledning att be de baltiska folken om ursäkt, men inte på det sätt högern menar.
Sverige är skyldigt de baltiska folken en ursäkt för att människor som kommer hit alltför ofta lämnas i rättslöshet. Om facket ska anklagas för något är det för att ha gjort för lite, inte för mycket. Byggnads agerande i Örebro är ett av alltför få undantag.
Det tyska byggnadsarbetarfacket, IG Bau, har startat en organisation för migrerande arbetare. Det svenska facket lovar satsningar på kompetens och tolkar.
Det brådskar. Någon måste försvara rimliga villkor på arbetsmarknaden.
– Nu arbetar jag i Kumla. Min familj är här med mig nu och vi hoppas kunna stanna, säger Kaplers.