Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Kristian, Krister

En dålig skräckfilm med onda clowner

Problemet är att clownerna har tagit den amerikanska ekonomin som gisslan och hotar att skjuta

Skrämmande Kongressen har höjt skuldtaket ett antal gånger men nu börjar amerikansk politik allt mer likna en dålig skräckfilm.

Om någon håller en pistol mot huvudet på en person och ställer ut en lång lista med orimliga krav för att inte skjuta – vad gör du då?

Det kan låta som en lätt fråga. Klart man skulle gå med på vad som helst!

Amerikansk politik börjar likna en dålig skräckfilm befolkad av onda clowner. Sarah Palin. Ted Cruz. Folk med konstiga hattar. Människor som tror att Gud ­skapade världen för några tusen år sedan, och som tycker att detta bör läras ut i skolan.

Problemet är bara att clownerna har tagit den amerikanska ekonomin som gisslan och hotar att skjuta.

På ytan handlar det om ett budgetbråk. USA be­höver höja taket för hur stor statsskulden får vara. Annars kan man inte betala offentliga utgifter och räntor på sina lån. USA är världens största ekonomi, och konsekvenserna är oöverblickbara och skrämmande.

Den amerikanska kongressen har höjt skuldtaket ett antal gånger. Det brukade vara ett rent rutinbeslut. Nu är det annorlunda. Republikanerna har majoritet i representanthuset, en av kamrarna i USA:s kongress. De har presenterat en lista på motkrav som är ett skämt. Bland annat vill de skjuta på Obamas sjukförsäkringsreform, sänka ­skatterna, lätta på miljö­regler för oljeborrning och behovspröva sjukvård för äldre. Det vill säga ersätta Obamas politik med sin egen.

Det troliga är att det ­löser sig, åtminstone till­fälligt. Men det som är skrämmande är att USA allt oftare hamnar i den här ­typen av politiska nära ­döden-upplevelser.

USA:s politiska system bygger på maktdelning. ­

En av grundtankarna för grundlagsfäderna var att majoriteter kan bli farliga. Dessutom hatade man idén om en stark monarki – det var ju detta hela frihetskriget mot England handlat om.

Därför skrev Adams, Madison och de andra en konstitution med strikt maktdelning. Kongressen ska stifta lagar, presidenten styra och domstolarna ­döma. Minoriteter ska skyddas och maktfullkomlighet hos presidenten ­undvikas.

Det låter bra. Men i amerikansk debatt refereras allt oftare till den spanske statsvetaren Juan Linz. Hans tes var att politiska system som det amerikanska har en allvarlig inne­boende svaghet.

Maktdelning av amerikansk modell skyddar inte bara minoriteter. Det skapar förutsättningar för gisslansituationer, där två politiska fraktioner bekämpar varandra. Och där det är omöjligt att lösa konflikterna ­eftersom båda sidor är demokratiskt valda med kontroll över viktiga delar av statsapparaten.

I USA har det politiska systemet fungerat i drygt 200 år, troligen för att de politiska partierna i USA varit breda koalitioner. Likheterna mellan en moderat republikan och en nordstatsdemokrat har varit större än mellan demokrater från norra och södra USA. Det har gjort det möjligt att nå överenskommelser och kompromissa över blockgränserna. I bästa fall har ­lagar kunnat stiftas. I värsta fall har politiska dödlägen uppstått.

Nu är läget annorlunda. Det som händer nu är ­farligt.

Det republikanska partiet blir allt mer extremt, allt mindre kompromissvilligt. Moderata krafter lämnar. Det finns ingen samlande kraft i kongressen som har mandat att förhandla med motståndarsidan. Ledande personer blåser under ­hatet mot Obama.

Juan Linz tes var att alla system med maktdelning mellan en president och en lagstiftande församling förr eller senare kollapsar.

Där är inte USA än. Kanske kan republikanernas usla opinionssiffror leda till eftertanke, kanske kan moderata kraft­er göra comeback.

Vi får hoppas på det. Clowner med skarpladdade vapen med världsekonomin som gisslan är läskigt på riktigt.

Följ ämnen i artikeln