Skattesmitare måste klämmas åt hårdare
EU stämplade i december 17 länder som skatteparadis med oacceptabla regler. På den svarta listan hittar vi bland annat Barbados, Mongoliet, Namibia och Tunisien.
Däremot finns varken Luxemburg, Irland eller Malta på listan trots att dessa länder har figurerat flitigt i läckorna om avancerade skatteupplägg och skatteflykt vi sett de senaste åren. Tänk bara på Svenskt Näringslivs Leif Östling och hans förlagda miljoner.
Det är naturligtvis ingen tillfällighet att Luxemburg, Irland och Malta inte hamnar i någon skamvrå. Det skapar dålig stämning att peka ut någon som sitter med vid bordet.
Förhandlingsfråga
Ändå har beskattningen av företag som registreras i till exempel Malta blivit något av en förhandlingsfråga. Officiellt är bolagsskatten 35 procent. I verkligheten oftast mellan noll och tio procent, eftersom en stor del återbetalas.
Nu föreslår regeringen att just Malta ska strykas från listan över länder där svenska medborgare kan ha företag utan att behöva betala skatt i Sverige. Finansminister Magdalena Andersson skickade ut ett förslag på remiss redan i helgen.
– Vi har ju sett att en del människor som har stora tillgångar inte är med och betalar skatt. Och det är viktigt för skattemoralen att alla är med, sa Andersson till Dagens Nyheter.
Så är det förstås. Att sätta stopp för förmögna människors försök att smita från skatten är en moralisk fråga. Om vanliga människor med vanliga inkomster ska avstå en stor del av sin inkomst för att finansiera sådant som sjukvård, skolor och äldreomsorg måste det också gälla direktörer och kupongklippare.
Men jakten på skattefuskare handlar inte bara om moral.
Inte bara moral
För ett par år sedan räknade EU-parlamentet med att skattefusket varje år kostar unionens länder någonstans mellan 450 och 650 miljarder kronor. De svenska siffrorna är osäkra. Kanske har fusket minskat något de senaste tio åren. Ändå hamnar en kvalificerad gissning någonstans mellan 30 och 50 miljarder varje år.
Det är pengar som skulle behövas i klassrum, på vårdavdelningar och på äldreboenden.
Samtidigt som det blir tuffare för brevlådeföretag på Malta, meddelar regeringen att det blir tuffare tag för kriminella som vill använda svenska företag.
Svensk politik har handlat mycket om brott och straff den senaste tiden. Ändå lyckas den ekonomiska brottsligheten ofta passera under radarn. Kanske kan man hoppas på ett slut på det nu.