Vården struntar i skadade underliv
I Göteborg skickas nyförlösta kvinnor hem efter sex-åtta timmar. Det är omföderskorna som körs ut först, knappt ihopsydda förväntas de klara en tidig hemgång även om huset är fullt av ungar.
De har ju vanan inne.
Även i Stockholm uppmanas mammorna åka hem så snabbt som möjligt. All eftervård läggs över på föräldrarna som får ta ansvar för allt från amning och avslag till det nyfödda barnets flämtande andning. De får en återbesökstid och ett telefonnummer, men sedan får de lämna sin plats till nästa födande kvinna. Det är ont om förlossningsplatser över hela landet och den tidiga hemgången är en lösning på problemet.
Det blir kvinnorna som får lösa sjukvårdskrisen.
I Helsingborg får förlossningsskadade kvinnor vänta i flera år på att bli opererade. Operationerna ska bara utföras en gång i månaden vilket innebär att en söndertrasad kvinna kan få vänta i 40 månader. Till Helsingborgs Dagblad säger kirurgen Antoni Zawadzki att han helst vill operera patienterna inom en månad.
Men en förlossningsskada är inte livshotande, den orsakar bara lidande och det är inte tillräckligt i dagens sjukvård.
Verkliga kaoset
Regeringen har avsatt nästan 500 miljoner kronor för att förbättra förlossningsvården. Nya riktlinjer innebär att alla kvinnor kommer att bedövas och undersökas efter förlossningen för att skador ska kunna upptäckas.
Frågan är bara om bedövningen hinner släppa innan kvinnan skjutsas ut. Och hur hon ska klara sig i väntan på en operation.
Det är bristen på vårdplatser som måste åtgärdas. Det saknas förlossningsplatser över hela landet och därför blir även eftervården lidande. Det är bra att sjukvårdsminister Gabriel Wikström ser kvinnorna, men ska han hjälpa dem måste det verkliga vårdkaoset få ett slut.