Regimen har också attackerat Palmyra
Ännu än gång har den syriska regimen lyckats undkomma. Vi läser om terrorsekten IS som tagit kontrollen över Palmyra – den forntida världsarvsstaden i centrala Syrien.
IS har ett uttalat mål att förstöra kulturarv och det är inget annat än ren ondska och fientlighet mot allt det vackra som människan har skapat. Men regimen är knappast så oskuldsfull som den försöker att framställa sig.
Rätade på ryggen
Jag har själv besökt Palmyra som barn. Det är en fascinerande plats. Inte bara på grund av dess historiska betydelse och förtrollande skönhet utan också för det nutida värde det har haft för oss invånare. Alla – oavsett bakgrund – har kunnat dela en stolthet över platsen. Tänk att lilla jag hade så nära till en så häftig historisk plats. För mina föräldrar tog det tre timmar att köra med bil från Damaskus till ett område som människor reste till från hela världen för att se. Det fick oss att räta på ryggen.
De senaste dagarnas rapportering om Palmyra ger dock intryck av att det är först nu som staden attackeras. Så är det inte. Just Palmyra bär på en särskild tragisk historia. Runt årsskiftet 2012 pågick -civila protester och möten i området -nära ruinerna. Det var regimkritiker, oftast ungdomar som var löst organiserade som träffades. Den syriska militären svarade med att omringa staden för att skjuta på allt som rörde sig som ett vittne -berättade för nyhets-byrån AFP. För en beväpnad man som är redo att släcka ett liv utgör historiska byggnader knappt ett hinder. Vare sig för en -terrorist eller en man som -arbetar i diktaturens tjänst.
Inte bara skrattretande
Enligt en rapport från kulturarvsorganisationen Global Heritage Fund är Palmyra långt ifrån den enda. Den antika staden Apamea som dateras till år 300 före Kristus bär spår av förödelse från bland annat bulldozers som tillhör syriska armen. Aleppo, Krac des Chevaliers, Salah el-dins slott och de gamla byarna i norra Syrien har gått samma tragiska öde till mötes. Aleppo har också bombats via flygräder under flera års tid.
Det som skiljer regimen från IS är framför allt strategin. Medan regimen opererar i tystnad och gör allt för att hindra spridning av vittnesmål eftersträvar terrorister det omvända. Terrorsekten IS vill att hela världen ska känna till barbariet för att sprida fruktan. Assadregimen däremot vill framstå som en sofistikerad apparat i kamp mot terroristerna.
Att regimen under dessa dagar har framställt sig som beskyddare av Palmyra är inte bara skrattretande utan också ett hån mot allt det som stadens invånare har fått utstå från diktaturen.
Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.