Leijongate
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2006-09-05
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Folkpartiets dataintrång hos socialdemokraterna slår ner som en bomb i valrörelsens slutspurt. Skandalen är ojämförligt stor. Snabbt inleddes en polisutredning med husrannsakningar.
”Det är helt för jävligt”, sa folkpartiledaren Lars Leijonborg när mejlskandalen hos socialdemokraterna avslöjades. Han hade rätt att vara förbannad. Smutsiga kampanjmetoder hör inte hemma i valrörelser. Valkampen ska inte bara vinna röster till det egna partiet. Den ska också vinna förtroende för demokratin.
Slår alla rekord i smutsighet
Nu slår folkpartiet alla rekord i smutsighet. Socialdemokraternas interna datanätverk har kapats av folkpartister som kommit åt topphemlig information om valrörelsen. Innan den socialdemokratiska ”mejlmannen” avslöjades kunde intrången spåras till folkpartistiska adresser. Efter det har intrången skett anonymt.
Folkpartiets partisekreterare Johan Jakobsson reagerade först på avslöjandet med att ”söka socialdemokraternas Marita Ulvskog”. Som om affären vore något för partierna att reda ut, inget brottsligt. Sedan tog ungdomsförbundets pressekreterare Per Jodenius på sig hela ansvaret för intrånget. Han har sparkats.
Att trivialisera fungerar inte
Folkpartiets försök att trivialisera det som hänt fungerar inte. Dagens Industri fick uppgifterna från en folkpartist som inte stod ut med partiets smutsiga arbetsmetoder. Lösenordet måste ha varit spritt i en större krets. Det är onekligen en händelse som ser ut som en tanke att folkpartiet har kunnat tajma flera av socialdemokraternas utspel så bra.
Folkpartiet använder ivrigt parollen ”att ställa krav är att bry sig”. Leijonborg, Jakobsson & Co vill göra upp med fusket i a-kassan och sjukförsäkringen. De ropar på betyg i ordning och uppförande och efterlyser skolspioner som ska ange islamistiska elever till Säpo. De vill ha språkkrav för medborgarskap och kräver att straffmyndighetsåldern ska sänkas.
På kort tid har folkpartiet lyckats etablera sig som värre moralister än kristdemokraterna. Socialliberalismens sociala ansvarstagande har fått lämna plats för hårdare tag.
Problemet med kravretorik är att kravställaren själv måste vara allra bäst på att leva upp till kraven. ”Den som är utan skuld kastar första stenen”, som det brukar heta. Folkpartiet har kastat sten efter sten på samhällets utsatta, utan att bry sig om att ställa lika höga krav på de bättre bemedlade.
Demokratin förlorare
Nu får de äta upp sin kravretorik. Något mer förödande kunde knappast hända det förut så rättrådiga folkpartiet i valrörelsens slutspurt.
Men den stora förloraren är knappast Lars Leijonborg. Den stora förloraren är demokratin. Varje gång valkampen solkas av fusk och smutskastning, vilket parti som än ligger bakom, förlorar det politiska systemet i trovärdighet.
Att politiker kan göra så mot demokratin är en gåta.
ÅP