Det gröna folkhemmet kräver bättre snickare
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2004-09-16
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Äntligen en nystart i miljöpolitiken. Göran Persson återupplivade visionen om det gröna folkhemmet i sin regeringsförklaring. Den offentliga sektorn ska köpa mer energieffektiv teknik. Tätortsnära natur ska skyddas, liksom värdefulla havsområden. En miljard kronor av biståndet satsas på miljön.
Budskapet är välkommet. Nu gäller det att förändringen märks i det praktiska arbetet.
När Göran Persson som nyvald partiledare lanserade det gröna folkhemmet följdes det av miljardinvesteringar i ekologisk förnyelse. Alla departement skulle lyfta fram miljön. Det gav en ordentlig skjuts, men mötte också segt motstånd i regeringskansliets revirtänkande.
På senare år har samarbetet med miljöpartiet lett till viktiga framsteg. Mer pengar till inköp av gammelskog, en tuffare fiskepolitik, grön skatteväxling.
Idéutvecklingen inom socialdemokratin har däremot stannat upp, profilen suddats ut. Trots en stolt tradition från de tidigare miljöministrarna Birgitta Dahl, Anna Lindh och Kjell Larsson.
Nu måste regeringsförklaringen följas av ett ordentligt tryck från Göran Perssons statsrådsberedning. Det räcker inte med att statsministern inrättat ett kansli för hållbar utveckling som ska mejsla ut den långsiktiga strategin. Miljöfrågorna måste drivas av maktens operativa centrum, samordningsministern och Göran Perssons statssekreterare.
Då kanske det äntligen kan hända något i den tröga energipolitiken. När kommer det nationella program för energieffektivisering som den socialdemokratiska kongressen efterlyste i våras? De statliga bolagen kan bli ett föredöme om regeringen tvingar Vattenfall och Sveaskog att bry sig mer om miljön.
Göran Persson lovade i riksdagens talarstol att Sverige ska driva på EU:s kemikaliepolitik och slåss för miljöavgifter på vägtrafiken. För att lyckas måste regeringen lägga mer energi på att möta den europeiska industrins lobbykampanjer.
Miljötjänstemännen är duktiga på EU-arbete, men drunknar i papper när de borde få ägna sig åt kontakter med andra länder.
Det viktiga miljömålsarbetet har förvandlats till en utredningshysteri med få konkreta resultat.
Det är utmärkt att regeringen vill satsa på de fattiga länderna. Hållbar utveckling och kampen för global rättvisa hör ihop. Miljöstriderna avgörs alltmer i handelsförhandlingar och internationella banker.
Miljöpolitiken måste också möta den oro människor känner i sin vardag, för gifter i maten och på jobbet, för dålig tätortsluft och strålning från mobiltelefoner. Miljö och hälsa behöver knytas ihop för att återuppväcka det folkliga engagemanget.
Samtidigt gör statsministern rätt som formulerar ett positivt budskap, att den ekologiska förnyelsen stärker möjligheterna till ekonomisk tillväxt.
Det är en framstegsoptimism som måste genomsyra arbetet.
Nästa steg är rimligtvis regeringsombildningen. Varför inte ett större miljödepartement, där även energifrågorna och arbetsmiljön ingår? Under ledning av en handlingskraftig minister med stark ställning i det socialdemokratiska partiet.