Populism löser inte poliskrisen
I lördags morse sköt någon med automatvapen mot en villa i Västerås där en polis och hans familj låg och sov. Minst tolv skott träffade ytterdörren.
- Det här är ett angrepp mot demokratin, säger Lena Nitz, ordförande i Polisförbundet.
En man i 20-årsåldern är gripen misstänkt för försök till mord. Men attacken verkar vara del av ett större mönster. För två veckor sedan detonerade en sprängladdning vid entrén i polishuset i Helsingborg och i söndags kastade någon sten och sköt fyrverkeriraketer mot en polisstation i Växjö.
Polisförbundet har rätt
Enligt en rapport från Polisförbundet ökar mängden hot och våld mot poliser.
Lena Nitz har helt rätt. Det har gått inflation i frasen "hot mot demokratin" men här är den på sin plats. Staten måste med alla tillgängliga resurser återupprätta respekten för rättstaten.
Tyvärr blir kraven som framförs i debatten mest politiskt effektsökeri.
Gårdagens debattartikel i DN av Ulf Kristersson (M) och Tomas Tobé (M) var ett skolboksexempel.
Enligt Moderaterna ska staten nu "slå tillbaka". Och sedan följer en rad förslag på skärpta straff, fler poliser och hårdare tag i största allmänhet.
Inte enkla lösningar
De enskilda förslagen tål att diskuteras vidare men problemet är vad som saknas i politiken. Moderaterna skriver visserligen en mening om att "angripa brottslighetens sociala och andra orsaker" men det verkar mest vara läpparnas bekännelse.
Framgångsrik kriminalpolitik handlar om att bekämpa både brott och brottslighetens orsaker. Det viktigaste av allt är förmodligen att få bort den narkotika som utgör gängens ekonomiska drivkraft. Då räcker inte enbart polisiära insatser.
Dessutom behövs ett spektrum av förebyggande åtgärder från att förhindra gängens nyrekrytering till en skola som ger varje barn chansen.
Svåra problem har inte enkla lösningar.