Och där vaknade Putins vänner till liv
Nord Stream måltavla för konspirationsteorier
Gasläckorna utanför Bornholm ser ut att vara ett sabotage, sannolikt av en statsaktör. Någon annan än Ryssland med både vilja och förmåga att genomföra en sådan attack är svår att se.
Vladimir Putin är därmed huvudmisstänkt.
– Inte något pojkstreck, sa utrikesminister Ann Linde (S) torrt på den senaste pressträffen.
Men varför?
– Vem har ett intresse av att skapa instabilitet i norra Europa, och få Sverige, Danmark, Finland, Norge och kanske Tyskland att tappa sitt säkerhetspolitiska fokus på Ukraina? Vem har ett intresse av att priserna på gas går upp? Jag kan inte se någon annan än Ryssland, säger Jan Hallenberg, Utrikespolitiska institutet, till Aftonbladet.
Sabotage av denna typ kallas ibland ”hybridkrig” och är en vanlig rysk taktik. Syftet är att skapa förvirring och osäkerhet bland sina motståndare. En slags ”den brända jordens taktik” som både kan pressa upp Europeiska energipriser och splittra opinionen i väst.
För första gången sedan Putins förnyade invasion i Ukraina har den extrema högerns, och delvis vänsterns, konspirationskvarnar börjat mala på allvar
Ju mer turbulens inom EU desto bättre för Kreml och gasvapnet har lyckats splittra där exempelvis den ryska TV-propagandan om Ukraina inte har varit lika framgångsrik.
Rent militärt finns även risken att Ryssland tänker använda sabotaget som förevändning för att flytta fram militära resurser, exempelvis marina stridskrafter, närmare Sveriges och Danmarks territorialvattengräns i Östersjön.
Men mest av allt ser sabotageaktionerna ut som en psykologisk operation. Och den har i så fall lyckats över förväntan med att flytta fokus från de ryska förlusterna i Ukraina till Östersjön.
För första gången sedan Putins förnyade invasion i Ukraina i februari har den extrema högerns, och delvis vänsterns, konspirationskvarnar börjat mala på allvar.
I Fox News har den högerpopulistiske profilen Tucker Carlson rakt av anklagat USA för att ligga bakom sprängningarna i Östersjön och även i Sverige har flera högerprofiler på nätet hängt på.
”Fan vad lustigt, jänkarna var ju nyss utanför Bornholm och pysselsatte sig med militär undervattensverksamhet.” skriver Chang Frick, redaktör för SD-nära Nyheter idag.
”Är Tucker Carlson inne på rätt spår om Nord Stream? Ännu lite tidigt att säga, men utan tvekan det mest sannolika i alla fall.” skriver Erik Almqvist, tidigare ekonomisk-politisk talesperson för SD och sannolikt mest känd från järnrörsskandalen. Numera redaktör för högerradikala Exakt24.
Och liknande röster kommer även från vänster. På sidan Globalpolitics, som brukar sprida den ryska regimens version av verkligheten på svenska, skriver redaktionen:
”I detta läge är det bra att ställa frågan ”Qui Bono?”. Vem tjänar på det? Det är alldeles klart att USA tjänar på detta. USA har upprepade gånger talat mot Nord Stream 2.”
Den ryska regeringen försöker nu spela på precis dessa stämningar. Kremls talesperson Dmitrij Peskov har kallat sabotaget för ett "terroristdåd" och kräver att FN:s säkerhetsråd sammankallas.
Det hela påminner om den ryska annekteringen av Krim 2014 när ryska soldater tog makten över halvön mitt framför näsan på världen samtidigt som Putin dyrt och heligt lovade att det inte fanns några ryska soldater där.
Men den som efter denna upplevelse går på liknande ryska lögner en gång till eller rapporterar vidare rysk propaganda gör faktiskt bort sig.
Att SD-nära medier nu går patrull efter Kremls propaganda borde oroa Moderaterna något enormt inför den kommande regeringsbildningen. Ingen i M:s ledning har hittills varit det minsta naiv när det kommer till Ryssland och så lär det sannolikt förbli. Men SD har historiskt alltid varit svajiga.
Vart detta leder återstår att se, men eftersom det säkerhetspolitiska läget ändras timme för timme är ett gott råd att ha is i magen.
Svenska myndigheter har haft gott om tid att förbereda sig på just denna typ av gråzonsoperationer och samarbetar nära med de nordiska länderna, EU och USA.
Ryssland har överraskningsmomentet på sin sida, men vi har uthålligheten.