Liten statsskuld gör Sverige fattigt
Varför kan en S-regering inte göra av med pengar?
Uppdaterad 2020-01-05 | Publicerad 2019-03-15
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Om tre år kommer kommunernas underskott att ligga på 43 miljarder kronor. Det beräknar Sveriges kommuner och landsting, SKL. Kostnaderna för barnomsorg, skola och äldreomsorg ökar helt enkelt mer än inkomsterna.
För att få det att gå ihop har många kommuner redan tvingats höja kommunalskatten eller göra stora besparingar. Samtidigt föds det fler barn och de äldre blir fler, vilket på sikt kommer kräva hundratals nya äldreboenden, skolor och vårdcentraler.
– Alla kommuner säger att de kommer att jobba med effektiviseringar. Avgörande är hur mycket staten kommer höja statsbidragen, har Annika Wallenskog, chefsekonom på SKL sagt.
I den uppgörelse som slutits mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna säger man förvisso att "förstärkningen av de allmänna bidragen till kommuner och landsting fortsätter i jämn takt över mandatperioden".
Räcker det? Det är ju också så att kommunernas belåning rakar i höjden. De stora investeringsbehoven gör att allt fler kommuner måste ta allt större lån för att kunna bygga vattenverk, bostäder, elnät och annat viktigt.
I onsdags meddelade Ekonomistyrningsverket att man beräknar att statens skuld kommer att falla under 35 procent av BNP redan i år. 2021 kommer statsskulden gå under 30 procent.
När statsskulden blir så låg måste regeringen enligt budgetreglerna förklara för riksdagen varför man inte gjort av med pengarna i stället.
Redan nu frågar sig ekonomer vilka motiv regeringen har för att inte satsa mer och låna mer, särskilt som räntorna ligger under nollpunkten och alla ser att Sverige behöver rejäla investeringar i allt från infrastruktur till vård och välfärd.
Men en intervju med affärstidningen Bloomberg har dock finansminister Magdalena Andersson sagt att hon kommer att ha en bra förklaring till att hon inte öppnat plånboken. Det blir spännande att höra den, inte minst för socialdemokratiska politiker och väljare runt om i landet.
De lär inte vara nöjda med skicket på vägarna, längden på vårdköerna eller storlekarna på förskolans barngrupper. Att socialförsäkringarna inte håller måttet, tågen står stilla, pensionerna är låga och ungdomarna inte har någonstans att bo jublar ingen över.
Det kan inte vara fel att låna pengar och elda på ekonomin med investeringar. Det är ju precis vad Sverige behöver.
Frågan Magdalena Andersson till slut måste svara på är varför en socialdemokratiskt ledd regering under fem år låtit bli att göra av med pengar, trots att alla sett att behoven finns.