Religion är inte rasism – eller politik
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2004-10-27
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Att rösta för Rocco Buttiglione som kommissionär för rättsliga frågor är en fråga om religionsfrihet, tycker moderaternas EU-parlamentariker Gunnar Hökmark. Buttiglione skulle alltså vräka ur sig skit om kvinnor och homosexuella för att han är katolik, inte för att han är reaktionär. Vilken skymf mot alla de katoliker i Europa som inte delar Buttigliones inskränkta människosyn!
Folk som säger kränkande saker om sina medmänniskor kan aldrig gömma sig bakom sin eventuella gudstro. EU-parlamentarikerna måste, i dag när de röstar om kommissionen, väga Buttigliones människosyn mot unionens grundläggande värderingar: Är de över huvud taget förenliga?
Självklart inte.
Att blanda samman politik och religion ligger tyvärr i tiden. Resultatet blir generaliserande och fördomsfullt. Efter den 11 september 2001 talas det ofta om en allt djupare motsättning mellan islam och judendom.
I Sverige har nyhetsrapporteringen ibland försökt ge sken av en ny och växande sorts rasism: unga muslimer trakasserar unga judar av antisemitiska skäl.
Sådana påståenden får inget stöd i den stora attitydundersökning som Forum för levande historia och Brottsförebyggande rådet presenterade i går. Drygt 10 000 högstadie- och gymnasieelever har svarat på frågor som kartlägger främlingsfientliga tendenser.
En klar majoritet, 72 procent av eleverna, är positivt inställda till minoriteter. Fem procent klassas som intoleranta: åtta procent av eleverna är intoleranta mot muslimer och sex procent är intoleranta mot judar. Det finns ingen skillnad i synen på judar mellan muslimska ungdomar och den stora grupp elever som kallar sig icke-religiösa.
Unga muslimer är alltså inte mer antisemitiska än andra. Religion och etniskt ursprung har inte med rasism och främlingsfientlighet att göra.
De fem procent av eleverna som kallas intoleranta har däremot andra gemensamma nämnare: de är till övervägande delen killar och de kommer från lågavlönade, lågutbildade familjer. De har problem i skolan, dålig kontakt med sina föräldrar och de upplever utanförskap.
Judar, muslimer eller homosexuella spelar ingen roll för de här killarna. De är lika fördomsfulla mot allihop. Dessutom har de en chauvinistisk syn på könen. Killar ska vara starka, tjejer ska vara snygga och det skadar inte om det är killen som bestämmer.
En fjärdedel av eleverna kan varken betecknas som toleranta eller intoleranta, poängterar undersökningen. Här finns en gråzon som fordrar eftertanke.
En sak är säker. Om fler unga ska vinnas för demokratin och människorätten duger det inte att fortsätta koppla ihop människosyn med religion. Det är tvärtom farligt.
Att pådyvla människor åsikter och egenskaper utifrån deras gudstro eldar bara under fördomarna, föder den känsla av ”vi” och ”dom” som är främlingsfientlighetens bästa vän.
Samhällets uppgift måste i stället vara att reagera mot varje form av främlingsfientlighet – och att bekämpa de sociala orättvisor och den känsla av maktlöshet som rasism och sexism ofta växer ur.