Ännu en käftsmäll mot landsbygden
Nedmonteringen av glesbygden fortsätter.
– Det här beskedet är en rejäl käftsmäll på oss som bor i Jokkmokk.
Det säger Roland Boman som sitter i Jokkmokks kommunfullmäktige till Norrländska socialdemokraten.
Bakgrunden är att den statliga energijätten Vattenfall planerar att flytta 40 arbetstillfällen i Jokkmokk till ett land med lägre löner. Det skulle motsvara 600 jobb i Luleå. Och i jämförelse: nära 17 700 jobb i Storstockholm.
Jokkmokk tvingas betala
Jokkmokks kommunalråd Robert Bernhardsson (S) menar att enheten är välfungerande och att orsaken till planerna på nedläggningen är en del av att Vattenfall måste bli mer kostnadseffektivt. Så nu finns risken att Jokkmokksborna tvingas betala för Vattenfalls illa skötta verksamhet.
Ingen har glömt Nuonaffären som i slutändan kostade staten över 15 miljarder i nedskrivningar. Eller vårens försäljning av det tyska brunkolet. Den affären väntas leda till att det statliga bolaget måste ta ännu en nedskrivning, den här gången på 22–27 miljarder. Samtidigt plockade Vattenfalls vd Magnus Hall förra året ut 14,4 miljoner i grundlön.
Bör spara in på annat
Efter den misslyckade brunkolsaffären sa Magnus Hall att det var ”en milstolpe i bolagets förändring mot förnybar energi”. En stor del av den förnyelsebara energin i Sverige produceras av vattenkraften i Lule älv. Älven producerade 13,4 terawattimmar el 2014 och av dem kom 90 procent från kraftverk i Jokkmokks kommun.
Att Vattenfall planerar att flytta statliga jobb från en inlandskommun är glesbygdsfientligt. Regeringen har utrett statliga myndigheters spridning över landet. Statliga bolag borde också behöva ta regionalt ansvar. Statligt ägda Vattenfall har många anledningar att tänka om. Bolaget verkar ha mycket annat att spara pengar på än välfungerande jobb i glesbygden.