Bostadsfrågan är ett politiskt haveri
Det värsta med Finansinspektionens nya amorteringskrav är att de inte kom tidigare.
Det var först i fjol som bankerna började kräva att man varje månad betalade av på sina lån. Amorteringskravet skulle bromsa hushållens skuldsättning, vilket är bra för den ekonomiska stabiliteten. Kravet leder till lägre bostadspriser, vilket gynnar framtidens husköpare. Och det hindrar att bostadsmarknaden urartar till en arena för spekulation.
Skydda oss mot krisen
Amorteringskravet är ju en sorts reglering av kreditmarknaden och är ett sätt att skydda samhället från nästa finansiella kris. Men det har också kommit att begränsa hushållens möjligheter att låna till ett husköp. Och det har fått effekt, men i huvudsak på att folk inte längre köper så mycket fritidshus.
Hushållens skulder fortsätter att ökar snabbare än deras inkomster och priserna på svenska bostäder är skyhöga. Det är fortfarande så att de svenska hushållens sammanlagda bolån närmar sig 4 000 miljarder kronor.
Alltså behöver mer göras och i går föreslog Finansinspektionen att amorteringskravet skärps så att människor, som tar nya stora lån i förhållande till inkomsten, tvingas betala av sina bolån snabbare.
Men det är som sagt försent.
Bostadsminister Peter Eriksson har redan öppnat för att regeringen inte kommer att införa amorteringskravet, eftersom han är rädd att det ska påverka bostadsbyggandet.
LO har varnat för att nya krav kommer slå hårt mot hushåll som redan har minst marginaler.
Branscher som har ett intresse i att folk tar stora lån - byggindustrin och bankerna - är förstås också missnöjda.
Och som läget nu är - färre bostäder säljs, priserna faller och räntorna ökar sannolikt nästa år - så är ett skärpt amorteringskrav förmodligen politiskt omöjligt. Ingen vill ställa till med någon olycka.
Byggs på marknadens villkor
Men bostadsmarknaden är redan en olycka. Hur ska man annars beskriva det när lägenheter nu står tomma samtidigt som det råder bostadsbrist i nio av tio svenska kommuner? Det är ett haveri att de bostäder som byggts under de senaste årens byggboom är så dyra att människor som skulle behöva någonstans att bo - unga, arbetssökande, nyanlända, äldre som vill flytta ifrån sina villor - aldrig kommer att ha råd att bo där.
Och när byggandet sker helt på marknadens villkor kommer det inte byggas några billiga hyresrätter heller.
När orosmolnen nu hopar sig så är också risken att andra förslag, som kunde ha gjort bostadsmarknaden sundare, avförs från dagordningen.
Kommer ränteavdragen att trappas av? Kommer fastighetsskatten att återinföras?
Svaret måste trots allt bli ja. Annars går vi miste om resurser som kan användas för att finansiera en bostadspolitik där folk har råd att bo utan att riskera att ekonomin slås sönder vid minsta konjunktursvängning.
Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.