"Man kan tala om ockrets återkomst"
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-04-14
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Fattigdom. Socialdemokraterna måste våga ta detta kontroversiella ord i sin mun. Erkänna att människor faktiskt är fattiga i det Sverige som arbetarrörelsen byggt upp.
Orden kommer från Ardalan Shekarabi. Den före detta SSU-ordföranden sitter ting i Gävle och kandiderar till EU-parlamentet. Vi möts på Kulturhuset i Stockholm, mellan två valmöten.
I arbetet som jurist ser Ardalan samhällssystemen från ett nytt håll. Människor anses för friska för sjukersättning och för sjuka för att jobba. De hamnar i kläm mellan systemen, klarar inte att leva på socialbidrag och får betalningsanmärkningar. Psykvården skiftar mellan tvångsomhändertaganden och ingen vård alls. Utsatta människor lämnas åt sitt öde.
”Orättvisorna är stora, trots välfärdssystemen. Människor lever i socialt, ekonomiskt och politiskt utanförskap. Det behövs en skarp samhällskritik från vänster”, säger Ardalan.
En halv miljon personer har betalningsanmärkningar i Sverige. Sms-lånen blir ett allt större samhällsproblem, utan att alliansregeringen agerar. Giriga företag tjänar stora pengar på att fattiga människor tvingas låna småsummor till höga räntor och avgifter.
”Man kan tala om ockrets återkomst. Människor är så beroende att de lätt kan utnyttjas”, säger Ardalan.
Problemet med sms-lånen kan inte bara lösas nationellt. Kommunerna har ansvar för skuldrådgivning och ekonomiskt bistånd. Staten bestämmer reglerna för sådant som skuldsanering och preskription. EU sätter villkoren för banker och lån. Därför vill Ardalan till Bryssel: ”EU kan sätta stopp för skuldfällan.”
Han talar om behovet av en ny socialdemokratisk socialpolitik. Det sociala perspektivet måste återupprättas i kampen mot brottsligheten. Den förra socialdemokratiska regeringen vräkte på med fler poliser. Samtidigt drunknade socialsekreterarna i jobb. Att satsa på polisen är inte fel, säger Ardalan, men människor behöver framför allt hjälp att komma på fötter innan situationen spårar ur.
Folkrörelserna är viktiga i kampen mot brottsligheten. Idrotten ger unga människor plats i ett positivt sammanhang. Men villkoren för idrottsföreningarna har försämrats de senaste åren. Kommunerna har dragit ned på bidragen och resultatet har blivit högre avgifter. Fattiga barn har inte längre råd med fritidsaktiviteter.
”Eldsjälarna i idrottsrörelsen lägger ned tusentals timmar på ideellt arbete. De borde få samhällets stöd. Staten kan aldrig vara den slutgiltiga lösningen. Det är folkrörelserna som verkligen förändrar samhället. Se på bildningsförbunden och nykterhetsrörelsen vid förra seklets början”, säger Ardalan.
Ett samhälle som inkluderar alla måste ha en stark och levande civil gren.