Det går inte att strunta i verkligheten
EBO-lagstiftningen skapar problem
1994 infördes EBO-lagstiftningen. Lagen om egen bosättning innebär att den som kommer till Sverige får bosätta sig var man vill om man kan ordna med eget boende.
Något fel på tankegodset är det inte. Lagen grundar sig i idén om att den som kan ordna med eget boende lättare kan etablera sig i Sverige. Men ute i verkligheten har EBO skapat problem som trångboddhet, försäljning av adresser och andra oönskade konsekvenser som de som snickrade ihop lagen 1994 uppenbarligen aldrig förutsåg.
Eller så gjorde man faktiskt det.
Motverkar integration
Att bostäderna som nyanlända kunde ordna för sig inte skulle ligga i Djursholm utanför Stockholm, lyxiga Torekov på västkusten eller rika Villastaden i Gävle stod trots allt klart från början.
Istället för att bidra till integration har EBO effektivt motverkat den.
En redan existerande boendesegregation och bostadsbrist har varit två av flera bidragande faktorer till det.
Borde lyssna
En som kan vittna om problemen med EBO är Boel Godner, socialdemokratiskt kommunalråd i Södertälje.
I Södertälje har man både kunskap och erfarenhet kring EBO-lagstiftningens konsekvenser. Södertälje har under lång tid tagit ett stort ansvar andra försökt smita undan för människorna som kommer till Sverige.
I en intervju i Expressen hösten 2019 konstaterar Godner att Södertälje vissa år tagit emot 6 procent av Sveriges flyktingar och 25 procent av alla flyktingar som kommit till Stockholms län. Att det inte är en liten uppgift för en medelstor svensk stad är ganska självklart. Trots det pratar inte Godner, som många andra kommuner gärna gör, om ekonomin. Hon pratar istället om hur trångboddheten och handeln med hyreskontrakt och adresser slår sönder förutsättningarna för integration.
Att 32 kommuner fått möjlighet att undanta vissa ”socialt utsatta områden” från EBO är ytterligare en tankevurpa med lagstiftningen. När Hem och Hyra hösten 2019 granskade vilka områden som hade flest EBO-boende visade det sig att bara 10 av regeringens 32 kommuner som får göra undantag fanns med på listan över de 30 kommunerna med flest EBO-boende.
Stigmatiserar områden
Möjligheten till undantag från EBO trädde i kraft 1 januari i år. Dels finns det stora problem med att stigmatisera områden och människorna som bor där som socialt utsatta. Bortsett från det gör det liten skillnad för den kommunala helheten att undanta vissa områden, både ekonomiskt och socialt.
Att en rad kommuner nu tänker strunta i lagstiftningen, vilket Ekot rapporterade om under måndagen, och istället undanta hela kommunen är därför inte så konstigt.
Problemen handlar trots allt inte om enskilda områden. Det handlar om den samlade kommunala verksamheten.
Den verkligheten kan inte Januaripartierna ignorera.