Backa inte om skatten Magdalena Andersson
Annie Lööf behöver Socialdemokraterna
När finansminister Magdalena Andersson häromdagen fick OECD:s senaste rapport om Sverige kunde hon bland annat konstatera att de internationella experterna varnade för växande inkomstklyftor. Till stor del beror det på att kapitalinkomsterna har vuxit dramatiskt.
Mellan 1995 och 2016 ökade den genomsnittliga kapitalinkomsten med 500 procent. Ingenting på att den utvecklingen skulle vara på väg att vända. Efter förra året kommer storbolagen på Stockholmsbörsen att dela ut 269 miljarder till sina ägare. Det är förstås rekord.
Några få blir allt rikare
En allt större del av kapitalinkomsterna tillfaller dessutom – i Sverige liksom i världen – en allt mindre grupp superrika.
– Att hantera det är centralt för att bekämpa inkomstklyftorna, sa Magdalena Andersson när hon läst rapporten.
Det borde hon tydligen inte ha sagt, i alla fall inte i det rådande politiska klimatet.
Annie Lööf tog i alla fall första bästa tillfälle att förklara att det inte kommer att bli någon ny förmögenhetsskatt och absolut ingen arvsskatt. Enligt Lööf fick Socialdemokraterna till och med stryka en rad om kapitalbeskattning i förhandlingarna om januariavtalet.
Utvalda citat
Centerledaren vill se "sänkta skatter på jobb och företag". Det är ett citat från januariavtalet. Men där står också att de växande ekonomiska klyftorna ska utjämnas och att finanssektorns andel av skatteandel ska öka.
Låt oss säga så här – det kommer att bli svårt om man inte ens får prata om förmögenhets- eller kapitalskatter. Och utan en fördelningspolitik som går att försvara kommer Stefan Löfvens regering att få riktigt stora problem.
Prisgiven åt Åkesson
Magdalena Andersson och Stefan Löfven behöver Annie Lööf. Det går inte att vifta bort efter vinterns regeringskaos. Men Lööf behöver faktiskt också Socialdemokraterna. Utan dem skulle hon vara prisgiven åt Ebba Busch Thor och Jimmie Åkesson.
När det så är dags att börja förhandla den skattereform januariavtalet utlovar kan Magdalena Andersson inte vika ner sig. Den måste peka mot en rättvisare och mer solidarisk finansiering välfärden och allt annat skattepengarna ska räcka till.
Om Annie Lööf verkligen vill ställa till en politisk kris för att försvara miljardärernas låga skatter är det faktiskt hennes problem.