Här har de inte råd att åka buss
UPPSALA. Kylan har kommit till Uppsala. Snömodden har frusit till is, men det hindrar inte cyklisterna som tar sig fram i alla väder. Det här är ungdomens stad, här har ingen råd att ta bussen.
Framtidstron är stor, nästan ingen har cykelhjälm när de svischar ner för Carolinabacken.
Uppsala har 27 500 ungdomar mellan 16 och 24 år. Antalet studenter som läser på universiteten är sammanlagt 43 500.
Det märks på många sätt att Uppsala är en ung stad. Här finns nationerna med sina billiga ölpubar och nere i centrum ligger sushirestaurangerna bredvid klädaffärerna.
–?Och så är det alla cyklisterna då, suckar Marlene Lindström.
Hon är 21 år gammal. Hon pluggar inte utan jobbar nästan heltid på ICA Maxi. Under terminerna tar studenterna nästan över stan.
De sitter på kaféerna och konkurrerar om jobben.
–?Vi studenter är lätta att anställa, säger Malin Lindvall som pluggar företagsekonomi. Vi kan gå in och jobba vid behov.
Malin jobbar extra på Skandiabanken där hon säljer sparkonton. Hon tycker att bankvärlden är spännande och hoppas att hon en dag har ett fast bankjobb. Studiekompisen Johanna Lundberg söker extrajobb. Studiemedlen räcker inte.
–?Nej, suckar de båda två, hyran tar det mesta. Det blir många matlådor och billigt nationsliv.
I Uppsala har studenternas behov av extrapengar gjort näringsidkarna riktigt påhittiga. Som den krögare som införde ett stand by-system. De som ville ha jobb fick komma till restaurangen och ta på sig serveringskläderna. Sedan fick de sitta på kö i fikarummet och vänta. Kom det tillräckligt många gäster fick de gå ut och jobba. Var det en lugn kväll kunde de bli kvar i fikarummet hela kvällen med serveringskläderna på, men helt utan lön.
För många studenter är extrajobben helt avgörande. De tar varje timme de kan få och arbetsgivarna slipper att betala om kvällen är lugn.
Marlene och hennes kompisar vill ha fasta jobb med heltidslön. Men de fastnar i extrajobbsfällan.
–?Man börjar jobba extra, sedan får man fler timmar, någon blir gravid och så får man ett vik.
Det tar tid att få fäste på arbetsmarknaden. Sverige har den näst högsta ungdomsarbetslösheten i EU. I lågkonjunkturen är det unga och timanställda som åker ut först. Då får man plugga för att skaffa sig mer kompetens och det är väl i och för sig bra.
Men studiemedlen ligger på 8 320 kronor i månaden. För att klara hyran och maten måste man jobba extra. Sätta sig i fikarummet och vänta på gästerna eller ta cykeln nerför backen när arbetsgivaren ringer och lockar med några extratimmar.
Vuxenlivet skjuts upp några snåla år. Frågan är bara vad som händer sedan, när man läst färdigt och är redo för bostad, bil och kanske familj? Finns det några fasta heltidsjobb kvar att söka då?