Ge bärplockarna rätt till skadestånd
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2007-07-31
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
I en nedlagd gammal skola utanför Överkalix bor ett femtiotal bärplockare från Östeuropa. De kommer från Ryssland, Vitryssland och Litauen.
Varje kväll återvänder de från skogen och får dagens skörd av hjortron vägd och registrerad. Hur mycket de får betalt för bären och vad de betalar för boendet på skolan vet bara bärplockarna och deras arbetsgivare, ett svenskt par från Lidingö.
Paret, som själva bor i en mångmiljonvilla på Lidingö, äger flera hus i Norrbotten där sammanlagt ett hundratal östeuropeiska bärplockare bor, avslöjar Sveriges Radio Norrbotten.
Bärplockarna saknar arbetstillstånd och Lidingöparets företag, som är svartlistat av bärbranschen, får inte sälja sina bär vidare i Sverige. Det betyder inte att hjortronen ligger och ruttnar.
–Ì´0;De säljer väl dem till Finland, säger Morgan Tjernberg, ordförande för Skogsbärbranschens intresseförening till Sveriges Radio Norrbotten.
Varje år kommer tusentals bärplockare till Sverige. Bärplockning är ett arbete som till stor del utförs av arbetskraft från andra länder. Förra sommaren strejkade thailändska bärplockare som lurats till Västerbotten med löften om pengar att tjäna. Nu vill allt färre thailändare plocka bär i Sverige. Då blickar oseriösa arbetsgivare i stället mot diktaturen Vitryssland för billigare alternativ.
Sedan Lantarbetareförbundet gick ihop med Kommunal är Kommunal det fackförbund som organiserar bärplockare. Än har Kommunal i Norrbotten inte engagerat sig för bärplockarna utanför Överkalix, men tidigare har man hjälpt bärplockare från Ukraina och Polen att driva in avtalsenliga löner. Den här gången lär det bli svårare. Frågan är om Lidingöparets två registrerade företag finns kvar när bärsäsongen är över.
Fallet i Överkalix visar hur lätt det är för oseriösa arbetsgivare att exploatera papperslös arbetskraft. När regeringen tidigare i sommar skickade ut sitt lagförslag om öppnare arbetskraftsinvandring på remiss varnade LO för lönedumpning. Men lagförslaget ökar också riskerna för exploatering. Den som kommer till Sverige på ett av regeringens arbetssökarvisum får tre månader på sig att hitta ett jobb. Hittar man inte jobb måste man lämna landet. Det är inte svårt att föreställa sig den desperation en arbetssökande drabbas av när visumtiden går mot sitt slut. Ju närmare utvisning desto lägre torde löneanspråken bli. Alternativt blir man kvar i landet som papperslös.
Bärplockarna utanför Överkalix är med dagens lagstiftning i det närmaste rättslösa. Eftersom de saknar arbetstillstånd är risken stor att de tvingas lämna landet utan att ha fått rimlig ersättning för sitt arbete. En lösning som skulle stärka de papperslösas ställning gentemot arbetsgivaren är om deras vistelse i Sverige avkriminaliserades. Om de dessutom gavs rätten till skadestånd för den kränkning de utsatts för skulle kanske riskerna för exploatering minska.