EU-bråk om vården – och Sverige duckar
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2004-11-13
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Det moderata systemskiftet har flyttat till EU. Johan Hjertqvist var en av arkitekterna bakom den borgerliga privatiseringsvågen i Stockholms läns landsting. Nu står han med ena benet i tankesmedjan Timbro Hälsa och det andra i nystartade Health consumer powerhouse, en ”europeisk do-tank för bättre hälsovård”. EU ska bli redskapet för nästa marknadsrevolution.
Ett mål är att patienterna lättare ska få vård i andra länder, betalt med skattepengar. Nästa steg är att riva hindren för utländska bolag.
”Vårdkonsumenternas rörlighet är synnerligt viktig, men varför stanna vid det? Varför inte låta vårdproducenter komma till människor som behöver vård, vilket tveklöst är EU:s grundidé?”
Så skriver Johan Hjertqvist och moderata EU-parlamentarikern Charlotte Cederschiöld i tidningen European Voice.
Timbro-ideologen upprepade tesen när EU-parlamentet i torsdags ordnade utfrågning om tjänstedirektivet. Många andra av experterna var kritiska till kommissionens omdebatterade förslag.
Rita Baeten, från det Europeiska sociala observatoriet, varnade för att företag bara behöver följa reglerna i sitt hemland. De kan strunta i andra länders kvalitetskrav och reklamförbud, trots att vården bedrivs där.
Medlemsländernas krav på personaltäthet och maxtaxor är hotade, menade Claire Roumet som företräder ett fyrtiotal organisationer i den Sociala plattformen.
Raoul Jennar, från belgiska Oxfam, trodde att patienternas rätt till vård utomlands skulle ”provocera fram” en avreglering och privatisering av den sociala välfärden.
Kommissionens företrädare irrade fram och tillbaka. Ena stunden betydde inte förslaget någon förändring alls. Nästa ögonblick skulle det bli enklare för utländska företag att starta sjukhus.
De som tonar ned effekterna hävdar ofta att förslaget bara omfattar tillfälliga tjänster. Det är illa nog. Utländska företag kan ge missbrukare vård eller utföra skönhetsoperationer i hyrda lokaler i åratal utan att följa svenska regler.
Tjänstedirektivet ”handlar om att allt ska konkurrensutsättas och betraktas som någonting som finns på en marknad”, varnade Göran Persson i riksdagens frågestund den 18 mars. ”Vi ska göra vad vi kan för att stoppa detta.”
Sedan dess har Kommun- och landstingsförbundet också rutit till. ”Undanta hälso- och sjukvård från EU:s tjänstedirektiv”, lyder kravet.
Ändå ligger regeringen lågt i förhandlingarna.
Först och främst ska kollektivavtalen räddas. En viktig fråga, men inte skäl att lägga sig för övriga delar av det nyliberala förslaget.
När ett land som vanligtvis håller hög profil plötsligt duckar blir det svårt för andra att hålla emot.
Finland har redan bytt fot, Tyskland vacklar. Snart är motståndsfronten bruten.
Sveriges linje måste bli tydligare när EU-ambassadörerna möts nästa vecka.
Att vårda sjuka, missbrukare och gravt handikappade är inte samma sak som att bygga hus. Stryk vården och omsorgen från tjänstedirektivet.