För att rädda försvaret måste skatterna höjas
Vår säkerhet kan inte betalas med goda intentioner
SÄLEN I veckan genomfördes Folk och försvars rikskonferens i Sälen. Jag har deltagit av och till sedan slutet av 1990-talet och årets möte på Högfjällshotellet var ovanligt enigt, både i analysen av omvärlden och om vilka säkerhetspolitiska utmaningar Sverige står inför.
Enkelt uttryckt: vintern har kommit.
Utrikesminister Ann Linde konstaterade redan i inledningsanförandet att ett väpnat angrepp mot Sverige inte kan uteslutas. Det var en skicklig politisk blinkning, hon använde en formulering från Försvarsberedningen som UD tidigare varit kritiska mot, men det är framför allt i sak en fasansfull insikt.
Ryssland spelar inte längre efter de gemensamma reglerna. Vladimir Putins strategiska mål är att hans regim ska överleva till varje pris. Det är viktigare för honom och hans inre krets av korrupta och stenrika kleptokrater än välståndet för den ryska befolkningen, mänskliga rättigheter och att bevara freden.
Det var det äldsta tricket i den fascistiska verktygslådan
Ryssland har flera gånger, i Georgien, Ukraina, Syrien, visat att landet inte tvekar att använda militär makt för att uppnå utrikespolitiska mål. Men krigen sammanfaller även med nedgångar i Vladimir Putins inrikespolitiska popularitet.
Och så har det varit i drygt 20 år.
Vladimir Putin utsågs till premiärminister i augusti 1999, ungefär samtidigt som det andra Tjetjenienkriget bröt ut. I september samma år sprängdes fyra bostadshus i Moskva, Bujnaksk och Volgodonsk med 300 döda. Putin anklagade tjetjener för att ligga bakom och ett par månader senare vann han presidentvalet.
Det var det äldsta tricket i den fascistiska verktygslådan. Som branden i riksdagshuset i Berlin 1933, en månad efter Adolf Hitlers tillträde som rikskansler. Nazistledaren anklagade kommunisterna för mordbrand och kunde utlysa det undantagstillstånd som gjorde honom till diktator.
I efterhand har många pekat ut FSB, den ryska säkerhetstjänsten där Putin tidigare var chef, som ansvariga för bomberna 1999. Men tjugo år och flera krig senare sitter han kvar vid makten.
I Aftonbladet ledares försvarspolitiska podcast Höjd Beredskap intervjuade vi försvarsminister Peter Hultqvist från Folk och försvar. Han ser ingen ljusning i sikte.
– Jag tror att man på ett realistiskt sätt måste inse att det vi ser idag nog är ett läge vi kommer att få hantera under avsevärd tid, sa han.
En fråga som diskuterades mycket under Folk och försvar var hur Vladimir Putin tänker hantera det faktum att hans mandatperiod egentligen tar slut 2024. Enligt den ryska konstitutionen måste han avgå.
Svaret kom snabbare än någon kunnat ana. I sitt tal till nationen 15 januari förklarade Putin att konstitutionen ska ändras. Strax därefter avgick hela regeringen.
Exakt hur den nya ryska statsledningen kommer att formeras är ännu oklart, men signalen är tydlig. Vladimir Putin kommer att avgå som president 2024 men ta den verkliga makten med sig till nya positioner. Analytiker har börjat diskutera en ”kinesisk väg” för Ryssland. Kinas ledare Xi Jinping sitter numera i praktiken på livstid.
Efter ockupationen av Krim 2014 var Putin omåttligt populär. Men den ryska insatsen i Syrien från 2015 och framåt har inte alls fugerat lika bra på hemmaplan och i takt med att ekonomin stagnerat och medelklassen får det sämre jäser missnöjet. Reallöneökningar är idag något okänt i Ryssland, i varje fall för vanligt folk.
Det är dåliga nyheter för omvärlden, för vad kan Putin hitta på nästa gång?
En sak är säkert: det vore vansinne att tro att han kommer att byta strategi.
För Sverige betyder det tyvärr att den upprustning av försvaret som har inletts bara är början. I år är det tänkt att nästa försvarsbeslut, för perioden 2021 till 2025, ska fattas. Målet är att 1,5 procent av BNP, vilket 2025 blir drygt 90 miljarder ska gå till försvaret.
Politikernas beställning är diger, nytt luftvärn, nya ubåtar, bättre stridsflyg, fler regementen och ett utbyggt civilt försvar. Bland annat. Men, tyvärr kommer det inte att räcka, av flera skäl.
För det första är det militära försvaret för litet, även efter att man rustat upp. Marinen är exempelvis eftersatt och behöver nya fartyg och armén har ingen möjlighet att försvara hela landet. En värnplikt på 8000 män och kvinnor varje år är inte tillräckligt.
För det andra behöver vi ett civilt försvar på en helt annan nivå än i dag. Utan det civila försvaret klarar sig det militära inte många minuter. Dessutom behövs det i fred, vid skogsbränder och klimatkatastrofer, vid olyckor och andra svåra påfrestningar på samhället.
Den beska sanningen är att Sveriges totalförsvar måste växa. Hot som klimatförändringar, cyberattacker och påverkansoperationer från Ryssland, Kina och Iran är inte längre några framtidsscenarier. De är vardag - här och nu.
Om vi ska vara ärliga är hela den svenska samhällskostymen i dag för liten. Sjukvården går på knäna, skolan ser inte alla elever, sjukförsäkringen är ett såll och polisen räcker inte till för att lösa sina uppgifter. Samtidigt pratar vi sällan öppen om orsaken.
Vintern är här - och vintern ser ut att bli långvarig
Men om man jämför skattekvoten för tjugo år sedan med läget förra året så har samhället 240 miljarder mindre i skatteintäkter att röra sig med. Och sedan dess har januaripartierna avskaffat värnskatten och sprätt iväg ytterligare sex miljarder. Det är faktiskt vansinne.
Politik handlar självklart om prioriteringar men att sänka skatterna för höginkomsttagare istället för att bygga upp totalförsvaret och satsa på sjukvården är inte rimligt. Inte när behoven är så stora. Inte när hotet mot Sverige är så stort.
Eftersom det inte går att finansiera högre försvarsutgifter med enbart goda intentioner har Aftonbladets ledarsida därför tidigare föreslagit att en riktig ”värnskatt” borde införas. Än så länge har inget parti nappat.
Den viktigaste erfarenhet av årets Folk och försvar är att politikerna måste börja vara ärliga om de målkonflikter Sverige står inför. Vintern är här - och vintern ser ut att bli långvarig.
Och man kan inte samtidigt få både lägre skatter och ett starkare försvar, nya avdrag och bättre välfärd. Man måste välja - vare sig man vill eller inte.
***
Lyssna på hela samtalet med Peter Hultqvist på A-cast, på Itunes på Podtoppen eller där poddar finns,