Om din farfar var rik går det bra i skolan
I veckan presenterade Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, Ifau, en rapport som visar hur skolan fungerar som klassmässig sorteringsmaskin. Det visar sig nämligen att svenska barn i förmögna släkter har högre slutbetyg från grundskolan och oftare läser vidare på studieförberedande program.
Enligt en av forskarna bakom rapporten, sociologen Martin Hällsten, ser man “ett betydande samband mellan barnens betyg och föräldrars samt far- och morföräldrars förmögenhet”.
– När det gäller far- och morföräldrarna kan vi dessutom se att förmögenheten är minst lika viktig som utbildningen. Detta är samband som man inte har dokumenterat tidigare, säger han till Dagens Arena.
Jämlikhet tar tid
I en tidigare rapport från Ifau studerade man hur inkomst och utbildning gått i arv i fyra generationer av svenskar – födda 1898, 1928, 1956 och 1985. Även här hittade man nedslående samband: om din gammelfarfar var välutbildad och välavlönad är du sannolikt det själv. Om han däremot var fattig och lågutbildad är det stor risk att du också är det.
Att jämna ut ojämlikhet tar flera generationer och det går mycket långsammare än vad vi inbillar oss. Särskilt som politiken i dag inte är särskilt intresserad av att göra något åt det utan istället slåss med näbbar och klor för att för att skolan även framöver ska vara riggad så att välbeställdas barn ska klara sig bäst.
Det är nu mer än 20 år sedan regeringen Bildt införde möjligheten för svenska föräldrar att välja vilken skola deras barn ska gå i. Samtidigt fick vi friskolor, skolpeng och etableringsfrihet för skolföretag.
Två decennier senare kan vi se hur skolresultaten rasat och hur segregationen i skolan ökat – elever med skilda socioekonomiska bakgrunder går allt mer sällan i samma skolor.
Klass spelar roll för betygen
Elevers familjebakgrund har dessutom fått ökad betydelse för skolresultaten men när den svenska skolan skiktas längs klasstillhörighetens gränser faller resultaten, även totalt sett.
Det där borde upplevas som ett problem av de allra flesta, men det senaste förslaget för att komma åt ojämlikheten i skolan - Skolkommissionens idé att ersätta närhetsprincipen och kötiden med lottning till populära skolor - skreks ned av Jan Björklund och landets alla friskolelobbyister. Några egna förlag på hur man ska öka likvärdigheten i svensk skola får vi inte heller.
Alla barns rätt till en bra utbildning trumfar inte företagens etableringsrätt, inte aktieägarnas vinstintresse och definitivt inte liberala slagord om oinskränkt valfrihet.