Alltför många är fattiga i Sverige
En ny regering borde ta kampen mot klassklyftorna
Tillsammans med Schweiz har Sverige Europas lägsta andel fattiga. Det visar siffror som SCB framställt inför FN:s internationella dag mot fattigdom i morgon. I vårt land räknas var hundrade person som fattig. I Europa ungefär en av femton och i länder som Grekland eller Bulgarien mer än var femte.
Det är inte någon naturlag som gör att fattigdom är mindre vanlig i Sverige än i många andra länder. Det är resultatet av en stark ekonomi, av företag som klarar av konkurrensen på världsmarknaden och som levererar service här hemma. Men det är också resultatet av en politisk process som pågått i snart hundra år. Vi skulle kunna kalla den för folkhemsbygget.
Klarar inte utgifter
Att räknas som allvarligt fattig i EU-statistiken betyder att inte kunna klara av utgifterna på minst fyra av nio viktiga områden. Den som är fattig klarar inte oförutsedda utgifter, kan inte värma upp bostaden ordentlig eller betala sina skulder. Hon eller han kan inte äta kött regelbundet eller åka på semester.
När nittionio av hundra svenska undviker att kvala in i den kategorin är det resultatet av socialförsäkringssystemen, av sociallagen och av skollagen. Det är resultatet av a-kassan och av pensionssystemet. Bland mycket annat.
Allt det där kan vara värt att minnas i dessa dagar när den politiska rapporteringen mest handlar om spel, och politikerna huvudsakligen tycks upptagna av att räkna skallar och undvika varandras svekanklagelser.
Bortom spelet handlar politik om viktiga saker, som fattigdom. Och även om Sverige har få fattiga i en internationell jämförelse betyder det verkligen inte att allt är frid och fröjd.
Många på gränsen
SCB:s siffror visar till exempel att åtta procent av de arbetslösa i Sverige är fattiga i EU:s mening. Med 343 000 arbetslösa i september blir det många fattiga. Siffrorna visar också att andelen fattiga är mycket större bland de svenska som har utländsk bakgrund än bland andra svenskar, och att relativt många lever på gränsen till att räknas som fattiga.
EU:s sätt att beskriva fattigdomen räcker inte heller för att skildra klyftorna i Sverige. De växer nämligen. EU-definitionen beskriver inte fattigpensionärernas situation, den fångar inte utarmningen av glesbygden eller de hårda villkoren i många förorter. Den lyfter inte fram skillnaderna i livslängd mellan människor med olika utbildning eller inkomst.
I morgon är det som sagt internationella dagen mot fattigdom och jo, Sverige behöver en regering. Men inte för att genomföra nya skattesänkningar för de rikaste, hårdare villkor för arbetslösa, privatisering av hyresrätter eller bidragstak.
Sverige behöver en regering för att ta upp kampen mot fattigdom och klassklyftor.
Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.