Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Kristian, Krister

Litauens morallagar är Sveriges ansvar

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-07-30

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

EU-landet Litauens parlament har antagit en lag som förbjuder positiv information om homo- och bisexualitet till unga. Yttrandefriheten kränks. Det är en kris för EU som ska försvara demokrati och mänskliga rättigheter.

Sverige är EU:s ordförandeland. Det är vår alliansregering som leder arbetet i EU och sätter agendan för unionen. Fredrik Reinfeldts kommentarer till Litauens nya lag har varit för lama.

Ulrika Westerlund, vice ordförande för RFSL, skräder inte orden. ”Det är otroligt svårt att förstå vad vi ska ha EU till om sådana här lagar får införas. EU borde sätta ner foten jättehårt. Det borde vara totalt omöjligt för ett EU-land att kränka mänskliga rättigheter på det här viset”, säger hon på ett seminarium under Stockholm Pride.

Hans Linde, vänsterpartist i riksdagens EU-nämnd, konstaterar att Sverige har bra rykte när det gäller att försvara mänskliga rättigheter. Därför var förväntningarna på det svenska ordförandeskapet stora. Men redan nu grusas förhoppningarna. Intresseorganisationer och aktivister, svenska och utländska, uttrycker besvikelse: Vad vill egentligen Sverige?

Det räcker inte att Sverige kritiserar den nya lagen i bilaterala kontakter med Litauen, säger Linde. Som ordförandeland måste Sverige lyfta att Litauen bryter mot EU:s regler.

Anna Kinberg Batra, moderat och ordförande i EU-nämnden, har den otacksamma uppgiften att försvara regeringens ordförandeskap under seminariet. Hon talar om det svåra med att leda EU. Det handlar om att få ihop medlemsländernas viljor. Att vara EU:s ordförandeland är som att springa stafett, säger hon. Man förbereder sig under lång tid för att springa en kort sträcka. När man springer kan det börja regna, eller så stöter man på stenar på vägen.

Litauens nya lag är tydligen en sådan sten.

Åsa Regnér, ordförande för RFSU, säger att försvaret av demokrati och mänskliga rättigheter är en ödesfråga för EU. Kolet och stålet är inte längre huvudsaken. Unionen måste tydligt ta ställning för människovärdet om unga européer ska vilja vara med i – och betala för – samarbetet i framtiden.

EU är inte maktlöst mot Litauens nya lag. Sanktionsmöjligheter finns. Länder som bryter mot unionens grundläggande principer kan bli av med sin rösträtt i ministerrådet. Steg ett är att de andra EU-länderna samlas i en gemensam protest mot Litauen. Ordförandelandet Sverige borde självklart ta initiativet.

Varför sker det inte? Är EU:s ledare alltför upptagna med den ekonomiska krisen för att orka stoppa kränkningar av mänskliga rättigheter? Det vore ett enormt misstag. För det är som Ulrika Westerlund säger: I kristider letar man efter syndabockar. Särskilt då är mänskliga rättigheter i fara.