Jan Björklund har ett attitydproblem
Det är nog dags för utvecklingssamtal. Skolpolitiken behöver utvärderas. Inte bara tidigare genomförd politik, utan också föreslagna reformer. Genom skolan har samhället sin chans att påverka framtidens medborgare. Därför bör frågan ligga högt bland partiernas prioriteringar.
Längst bak i klassrummet sitter högerpartierna. Jan Björklund, partiledare för Liberalerna och tidigare utbildningsminister, är den tydliga ledaren. Tyvärr har Björklunds utåtagerande börjat bli ett problem.
Betygsätter amatörer
Senast i går var han ute och hetsade.
– Kommunpolitiker är amatörer på att sköta skolan, sa Björklund till TT.
Visst finns problem med skolsystemet, men de löses knappast genom att skälla på de kommunpolitiker som engagerar sig.
Lika lite som hets mot kommunerna hjälper någon, gör Liberalernas ohälsosamma besatthet av betyg det. I allt lägre åldrar ska barn betygsättas och utvärderas. Samtidigt ökar både den psykiska ohälsan och skolstressen bland ungdomar. Det har förstås större orsaker än bara betygssystemet, men ohälsan får inte viftas bort i debatten.
Det finns alternativ till militärlik disciplin och marknadsstyrd skola. Ett lyckat samhälle är ett där din bakgrund inte avgör din framtid. För det krävs en jämlik utbildning där alla får lika möjligheter.
Likheter och olikheter
Lika möjligheter ges dock inte genom exakt lika behandling. En del behöver mer, andra behöver mindre. Jämlikhet betyder inte lika för alla - snarare kräver en jämlik skola respekt för olikheter.
Till exempel kan man erbjuda särskilda utmaningar till dem som behöver det, samtidigt som man stöttar barn med särskilda behov. I dag presenterade statsminister Stefan Löfven (S) och gymnasieminister Anna Ekström (S) idéer för det tidigare. Utmanande laboratoriearbete och avancerad textanalys ska motivera högpresterande elever i högstadiet. Fler ska kunna ta kurser på universitetet under gymnasietiden.
Skolpengen är boven
Samtidigt bör skolpengssystemet göras om för att skapa jämlikhet. I det nuvarande systemet, som beskrivs som "boven i dramat" av Lärarförbundet, har skolorna svårt att planera långsiktigt eftersom plötsliga svängningar i antal elever påverkar deras ekonomi. En del skolor går med vinst, andra går på knäna. Skolor drivna av stora koncernbolag kan maximera klasstorlekar och dra ned på personalkostnader utan att finansieringen påverkas direkt. Det vore rimligare om skolor fick bidrag baserade på faktiska kostnader - först då skapas incitament för en bra verksamhet.
Socialdemokraterna är duktigast i klassen. De har lyssnat på lärarna. Nu är det dags att högern kommer ikapp - se den här texten som en läxa till eleverna på efterkälken.