Regeringen sparar på äldre och satsar på rika
Det saknas alltid pengar. Utom till skattesänkningar.
I morgon ska Magdalena Andersson lämna in vårbudgeten till riksdagen och i intervju efter intervju har finansministern hamrat in sitt budskap: väljarna ska inte vänta sig några stordåd.
– Utrymmet för ofinansierade reformer för 2019 är i det närmaste obefintligt.
Inga återställare
Det är Moderaternas och Kristdemokraternas fel. När deras gemensamma budget, med stöd av Sverigedemokraterna, vann höstens budgetomröstning genomfördes ett sjätte jobbskatteavdrag och brytpunkten för att betala statlig skatt höjdes. 20 miljarder försvann från statskassan, men några skatteåterställare blir det inte.
Ändå är det 73-punktsprogram som Socialdemokraterna förhandlat fram med Liberalerna, Miljöpartiet och Centerpartiet fullt med löften på utgifter och på något sätt måste satsningarna finansieras.
I tidningen Kommunalarbetaren berättar finansdepartementet att man kommer göra besparingar på fyra miljarder. 310 miljoner kronor i riktade statsbidrag till äldreomsorgen ryker. Enligt Dagens industri kommer regeringen dessutom skära ned på statsbidragen till yrkesutbildningar och göra besparingar på näringslivspolitiken och biståndet.
Detta är alltså samma regering som säger att man ska avskaffa värnskatten, en statlig inkomstskatt för de som tjänar över 59 000 kronor i månaden. De stora vinnarna på det finns i rika storstadskommuner som Täby, Lidingö, Vaxholm, Lomma och Vellinge. I Danderyd har mer än hälften av männen så hög inkomst att de betalar värnskatt. I Munkfors och Dorotea finns det å andra sidan inte en enda kvinna som tjänar tillräckligt mycket för att påverkas.
Kommunerna kräver resurser
I åratal har politikerna sparat i ladorna och lagt pengar på hög. Svenskarnas krav på att skola, sjukvård och omsorg ska fungera har viftats bort med att det är viktigt att hålla budget och att bygga upp ett reformutrymme. Nu är det nya budskapet att det saknas pengar. Det saknas alltid pengar. Utom till skattesänkningar.
Konsekvensen av den hållningen ser vi.
Välfärden, inte minst kommunerna, står inför väldiga utmaningar. Det behövs oerhörda resurser för att klara omsorgen om de äldre, vården av de sjuka och undervisningen av barn och ungdomar.
Samtidigt visar siffror från Statistiska centralbyrån att inkomstskillnaderna i Sverige aldrig varit större. Allt fler svenskar har inkomster som ligger under EU:s gräns för relativ fattigdom. Mellan 1995 och 2016 ökade den genomsnittliga kapitalinkomsten med 500 procent.
För Socialdemokraterna borde det inte finnas någon viktigare uppgift än att bryta den utvecklingen genom att låta de som vunnit på de senaste årtiondenas växande klyftor vara med och betala.
I stället skär man ned på äldreomsorgen.