Som ung och politisk vet man var nödutgången är
Den 22 juli 2011 var jag 15 år. På familjens lantställe utanför Enköping satt jag på vinden och läste gamla tummade serietidningar. Utbudet bestod av tarzanalbum köpta i buntar på loppis och tjejtidningar inhandlade innan det feministiska uppvaknandet. Ett år tidigare hade jag gått med i Socialdemokraternas ungdomsförbund, SSU.
På nedervåningen surrade familjens tjock-tv på en av de tre kanaler som gick att ta in. Ettan, tvåan och fyran. Plötsligt ropade någon från soffan.
– Du ska nog komma ner och titta på nyheterna, det har hänt något i Norge.
Alla minns var de var
I helgen var det sju år sedan det norska terrordådet på Utøya. En bomb sprängdes i centrala Oslo och tog död på 8 personer. Strax efter det mördades 69 ungdomar på en ö. De var deltagare på ett läger för den norska motsvarigheten till SSU.
På årsdagen pratade alla om var de var när det hände. En satt i sin säng och stirrade på datorn. Scrollade oavbrutet. Det var omöjligt att ta in det som hänt.
En annan satt och spelade brädspel med kompisar. Lyssnade på radio. Hörde hur dödssiffrorna steg och slutade sakta spela. Kompisgänget satt till slut bänkade kring radion.
En del var redan politiskt engagerade när terrordådet skedde. Andra gick med i ungdomsförbund efteråt. Det rådde ingen tvekan om att dådet var politiskt. Gärningsmannen sköt de som kämpade för ett mångkulturellt och öppet samhälle.
Hot mot unga politiskt aktiva
Hoten och hatet mot unga i politiken kommer i olika former. Internetstiftelsens rapport "Svenskar och internet" från i år visade att mer än var fjärde svensk har låtit bli att uttrycka politiska åsikter på nätet av rädsla för hat och hot. Runt 14 procent har utsatts för näthat.
Det fick medlemmarna i SSU i Hylte uppleva tidigare i år, när de möttes av en rasistisk hatstorm i sociala medier. Det fick RFSL Ungdom uppleva, som ställde in sin almedalsresa när nazister fick tillstånd att demonstrera utanför deras lokaler i Visby.
Trots hot är unga mer politiskt aktiva än någonsin. Ungdomsbarometerns undersökning i år visade att 42 procent av svenskar mellan 15 och 24 år är engagerade. Det kan jämföras med siffran 28 procent från 2002.
Utøya finns alltid i bakhuvudet
En generation som växer upp med Utøya i bakgrunden tar både hot och politik på allvar. Politiskt aktiv är inget man blir utan noggrann eftertanke. Men man blir det.
Sju år senare börjar jag förstå hur jag påverkats av terrordådet på Utøya. På jobbets säkerhetsgenomgång håller handledaren upp en skylt med nödutgångar på.
– Hur många har noterat var de här sitter?
Jodå, det har jag. I teorin handlar det om brandsäkerhet. Men undermedvetet är det andra risker som spökar. Som ung politiskt engagerad håller man ett öga på nödutgången.