Nu spelar Reinfeldt invandringskortet
I fredags skickade Fredrik Reinfeldt ut migrationsminister Tobias Billström med ett uppdrag: byt ämne.
Runt 400 000 personer i Sverige saknar jobb. Ungdomsarbetslösheten är skyhög. Allt fler människor går utan sysselsättning i långa perioder. Utanförskapet har inte brutits – men klyftorna har ökat. Fram till valet kommer ytterligare 40 000 personer i Sverige att bli arbetslösa, enligt SCB.
Statsministern har insett att han inte kan vinna ett tredje val på jobbfrågan. Han vill prata om någonting annat.
Gjorde bort sig
De senaste veckorna har varit fyllda av politiska nederlag för regeringen. Statsministern har kallat försvaret för ett särintresse och gjort bort sig i Davos genom att säga att Sverige saknar industrijobb.
Och så, i förra veckan, föll prestigeprojektet jobbpakten, som var tänkt att både ge ungdomsjobb och pr-poäng. Med konsekvensen att regeringen inte har något enda nytt förslag att hänvisa till när det gäller den viktigaste frågan i svensk politik.
Nytt läge i politiken
Tre dagar efter att jobbpakten havererat skickades Billström ut för att göra sitt utspel: volymerna i flyktingmottagandet ska minska. Moderaternas partisekreterare Kent Persson förtydligade genom att berömma rasisterna i Sverigedemokraterna för att de ”pekat på problemen”.
Det handlar inte om att Reinfeldt är rasist. Det är han inte.
Men det är heller ingen slump. Det är en del i den strategi som började med att tala om ”etniska svenskar” och fortsatte med att hävda att skolresultaten faller på grund av ensamkommande flyktingbarn.
Makten först
Det handlar om att makten går före allt. Och att om priset för en valvinst är att spela främlingsfientliga krafter i händerna – ja, då må det vara hänt.
Vi står nu inför ett nytt läge i svensk politik. Det största regeringspartiet har slutat tro att de kan få ner arbetslösheten och letar i stället syndabockar att peka finger åt.
Regeringen vill prata om invandring i stället för jobben. Hur det gick i Danmark när liberalerna valde den strategin har Anders Lindberg skrivit om här intill.
Nu har övriga partier, både i regering och opposition, ett val.
Acceptera den nya dagordningen. Eller stå upp för tolerans och öppenhet, samtidigt som man håller fokus på de verkliga samhällsproblemen: jobben, ekonomin, skolan och välfärden.