Extremhögern har bytt uniform mot offerkofta
Publicerad 2016-10-13
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
ATEN. När författaren George Orwell recenserade Adolf Hilters bok "Mein Kampf" i mars 1940 var ett av fynden en tvättäkta offerkofta.
Hitlers självbild och framtoning var som ensam riddare i en fientlig omvärld.
"Han är martyren, offret" skriver George Orwell. "Om han dödade en mus skulle han kunna få den att se ut som en drake."
Men ta honom på orden, är recensionens budskap, för herr Hitler menar det han säger.
Gyllene gryning
Just offerkoftan som självbild känns märkligt tidlöst när jag träffar experter på grekisk högerextremism i Aten. Gyllene gryning är landets tredje största parti, de har en hakkorsliknande symbol och uppträder som nazister. Rötterna går tillbaka till militärjuntan som styrde fram till 70-talet men ideologin är en blandning av äldre nazistiska idéer och historisk grekisk högerextremism.
Det är rötter partiet helst inte vill prata om och sedan de kom in i parlamentet 2012 under finanskrisen har de försökt snygga till sitt yttre.
Sedan april förra året pågår en omfattande rättegång mot i princip hela partiledningen. Bakgrunden är attacker mot flyktingar utförda av Gyllene grynings medlemmar som kulminerade i mordet 2013 på Pavlos Fyssas, en rappare till vänster.
Sextionio medlemmar i Gyllene gryning åtalades, inklusive partiledaren Nikolaos Michaloliakos, som anklagades för att driva en "kriminell organisation".
Sedan dess har rättegången dragit ut på tiden och ännu är inget slutdatum satt.
Men senast i september 2015 återvalde väljarna partiet till parlamentet.
Häxjakt
Nikolaos Michaloliakos skrev nyligen en upprörd artikel om att de andra partierna och journalisterna bildat en "antirasistisk junta" enligt principen "skyll allt på extremhögern".
Denna princip är orättvis, menar han, eftersom Gyllene gryning inte kan göra något åt att vanliga greker tar till våld mot flyktingar eller angriper flyktingläger.
I själva verket är partiet offer för en "häxjakt".
Vad rättsystemet säger om saken återstår att se.
Också i Sverige har extremhögern bytt uniformen mot offerkofta, även om de gamla bilderna på just uniformerna ständigt återkommer.
När Jimmie Åkesson KU-anmälde statsministern för uttalandet om nazism tog han en stor risk. SD är inte ett nazistiskt parti, men de har rötter i Nordiska rikspartiet som var nazister och hämtade sin första partiordförande därifrån.
Det är dessutom lite svårt att vara martyr och offer när det samtidigt haglar nya avslöjanden om att hans finansministerkandidat Oscar Sjöstedt varit skinnskalle, gått på nazikonsert och fångats på film när han skämtar om döda judar.
Filmen är tagen 2012 och flera i partiledningen förekommer.
Ständigt offer
Det gemensamma problemet för partier som Gyllene gryning och Sverigedemokraterna är helt enkelt att historien är för smutsig för att kunna tvättas ren.
Och att de nuvarande företrädarna och deras politik inte håller för granskning.
Ingen offerkofta i världen kan ändra på det.
Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.