Tufft vara konsument i en gränslös ekonomi
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2004-08-26
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Det var åtminstone några som blev glada över den regniga sommaren. Köpmännen kunde jubla över mer pengar i kassorna. Vi strömmade till stormarknader, Ikea-varuhus och inomhusgallerior som lämlar.
Själv dras jag oemotståndligt till ett köp-centrum i nordvästra Stockholm med moderna biosalonger, restauranger med mat från hela världen och mängder av affärer. Shoppandet har blivit en helhetsupplevelse för alla i familjen, precis som försäljningsstrategerna tänkt sig.
Alltid är det något som hamnar i kassarna som vi inte hade planerat att köpa.
Att tillbringa helgdagar i ett köpcenter är numera en svensk livsstil. Många blir shoppingturister på semestern och tar bilen eller bussen till de enorma lågprisvaruhusen längs motorvägarna.
Detaljhandeln ökar med över fem procent i år, enligt Handelns Utredningsinstitut. Sommarförsäljningen har stigit nio år i rad. Och mer blir det.
Tillväxten tas ut i privat konsumtion. Finansdepartementets långtidsutredning skriver fram trenden till år 2020. Hushållens inkomster ökar kraftigt samtidigt som den offentliga sektorn står och stampar.
Trycket på oss att handla ännu mer kommer att öka. Tv-reklamen hjälper redan till att fostra lydiga konsumenter, från blöjbarn till pensionärer. Nationalekonomerna vill att vi gör av med pengarna så att hjulen fortsätter att snurra.
Samtidigt blir det svårare att klaga för den som blivit lurad. Med internet och tv-shopping blir marknaderna gränslösa. Då duger inte nationella regler om vilseledande reklam.
Konsumentpolitiken har inte varit i den politiska hetluften på länge. Nu står den mitt i en smygande revolution. Besluten flyttar till EU för att kunna hantera handeln över gränserna.
En hel del har hänt. Europas politiker har enats om regler för elektronisk handel. I Sverige kan missnöjda kunder få hjälp mot utländska företag genom statliga Konsument Europa. Den europeiska konsumentrörelsen räknas till de skickligaste lobbyisterna i Bryssel.
Det räcker ändå inte. Sverige tvingades i maj rösta emot en dålig EU-kompromiss om regler mot otillbörliga affärsmetoder. Det kan leda till försämringar av dagens lagstiftning, särskilt för barn och andra svaga konsumenter. Numera ska nämligen EU-reglerna vara desamma i alla länder, förr kunde enskilda stater ha högre krav.
EU:s tjänstedirektiv kan också leda till stora förändringar.
Konsumentverket har sent omsider bett jurister granska förslaget. Ida Otken Eriksson och Ulf Öberg sätter i sin analys en rad frågetecken för hur kontrollen av dåliga produkter och felaktig reklam ska gå till om förslaget genomförs. Regeringen ryter ändå inte till mot grundprincipen att reglerna i företagens hemländer ska gälla i hela Europa.
När köptrycket på oss höjs måste politikerna gå på offensiven, både nationellt och i EU. Konsumentminister Ann-Christin Nykvist gör ett bra jobb, men frågan måste också få ordentlig plats i den kommande regeringsförklaringen och i den samlade Europapolitiken.