När armén använder våldtäkt som vapen
RANGOON. Daw Bawk Ja representerar den etniska minoriteten Kachin i Burmas nationella parlament. Vi träffas på ett hotell i centrala Rangoon. Burmas armé bedriver ett regelrätt krig mot den kachinska minoriteten i landet, ett krig där framför allt civila kvinnor är offer.
– Jag känner personligen till ett hundratal fall av våldtäkt de senaste tre åren, säger hon.
Inbördeskriget har pågått länge. När Daw Bawk Ja var liten fick hon och hennes familj fly när den burmesiska armén gick in
i deras hemby. Militärerna samlade alla familjer mitt i byn. Sedan separerades män från kvinnor och barn. Männen höggs ihjäl med yxor och vad som fanns till hands. Kvinnorna fick ta av sig kläderna och nakna hoppa upp och ner framför soldaterna.
Sen började våldtäkterna.
Burma är en av världens brutalaste diktaturer. Sedan militärkuppen 1962, då generalerna tog makten, har förtrycket varit stenhårt och Burma internationellt isolerat. Efter 2010 håller läget på att förändras. Generalerna har tagit av uniformerna och utropat sig till en civil regering. Den legendariske frihetskämpen och nobelpristagaren Aung San Suu Kyi från oppositionspartiet National League for Democracy, NLD, har släppts ur sin husarrest.
I fyllnadsvalet nyligen vann NLD 43 av de 45 platser i parlamentet som valet handlade om.
Det har lett till att EU suspenderat sina sanktioner och att Burma långsamt börjat öppna sig för turister och investeringar från väst. I Sverige har tidningarna börjat skriva om Burma som ett nytt turistmål och svenska företag har börjat söka kontakt.
Jag deltar på en journalistresa ordnad av Olof Palmes Internationella Center. På turistvisum, regimen gillar inte journalister. Men de älskar turister. ”Warmly welcome & take care of tourists” står det på stora skyltar utanför varje polisstation. Mannen som kör vår taxi börjar gapskratta när jag frågar vad det betyder.
De ledande oppositionspolitiker vi talar med säger att förändringarna är på riktigt, de ser ett ljus i tunneln. Aung San Suu Kyi har sagt att turister är välkomna, liksom utländska investeringar.
Men det är lång väg kvar. Glädjen över att Burma öppnas upp får inte leda till att vi glömmer de politiska fångarna, glömmer barnarbetarna och att landet är ett av världens fattigaste och mest korrupta.
– Förändringarna har bara nått Rangoon och andra större städer. För minoriteterna är det värre än någonsin, säger Daw Bawk Ja.
På NLD:s partihögkvarter välkomnas besökarna av en tavla med citat av Aung San Suu Kyi:
”Förändring kommer, för det enda militärerna har är vapen.”
Burma förändras, ljuset i tunneln glimtar till. Men våldtäkterna fortsätter och ännu har militären den verkliga makten.