Rabatten blev ett dyrt misslyckande
21 DECEMBER 2013. Arbetsgivaravgiften
Det blev dyrt och det blev dåligt.
Det var julklappen regeringens ministrar och riksdagsledamöter fick ta med sig hem från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, Ifau, i går.
Det är reformen med sänkta arbetsgivaravgifter vi pratar om och enligt Ifau är den att betrakta som en flopp.
1,6 miljoner per jobb
Den sänkta arbetsgivaravgiften för unga kostar 17 miljarder kronor om året. Utskrivet med siffror blir det 17 000 000 000 kronor. Enligt Ifaus rapport har de där miljarderna för all del skapat en del jobb – som mest 10 000, men kanske så få som 6 000.
Enligt studiens beräkningar har varje nytt jobb då kostat 1,6 miljoner kronor per år.
1,6 miljoner är pengar som skulle kunna räcka till att anställa tre extra lärare eller fyra undersköterskor i äldrevården, till exempel.
Men sådant satsar inte Anders Borg och Fredrik Reinfeldt på.
Ett dyrt fiasko
Deras politik har nämligen en helt annan inriktning. I stället för att bekämpa ungdomsarbetslösheten med att ge unga förutsättningar för att klara sig på en arbetsmarknad som bara blir tuffare och mer krävande handlar den nymoderata arbetslinjen om att få arbetslivet att sänka sina krav.
Det är därför man infört sänkta arbetsgivaravgifter för unga och skatterabatter till McDonalds.
Men, som sagt, det är en politisk inriktning som är både dyr och fiaskoartad.
Nå, alla är inte så nedstämda i dag. Anders Borg tycker inte att reformen är så dyr och arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson tycker att det ändå är bra att några tusen fått jobb. Annie Lööf säger obegripligheter och direktörerna i Svenskt Näringsliv vill kombinera ungdomsrabatterna med sänkta löner för unga.
Det är nu inte så konstigt.
En sak har regeringen nämligen åstadkommit och det är en massiv överföring av pengar till arbetsgivare som nog ändå skulle ha anställt ungdomar.
Enligt en granskning i Dagens Nyheter har restaurangbranschen tjänat över fyra miljarder på ungdomsrabatten. Jord- och skogsbruken tackar för tre miljarder och det gör fastighetsservicebranschen också.
Så nog finns det argument för rabatter på arbetsgivaravgiften för unga.
Men kampen mot ungdomsarbetslösheten är inte ett sådant.