SD är den nya regeringsfrågan
Publicerad 2017-06-01
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Kören av avgångskrav mot borgerliga partiledare kan kanske skapa känslan att personfrågorna är det största i dagens svenska politik.
Så är det inte, och en snabb blick på siffrorna i dagens opinionsundersökning från SCB visar varför. Svensk politik handlar i dag om den övriga borgerlighetens förhållande till Sverigedemokraterna, inte om någonting annat.
För första gången i en riktigt stor opinionsundersökning är Jimmie Åkessons parti näst störst. Att moderaterna passeras med betydligt mindre marginal än i många mindre undersökningar har egentligen bara akademisk betydelse.
Det är positionen som räknas.
Fruktade sämre siffror
Samma sak kan sägas om Moderaterna. Partistrategerna fruktade antagligen ytterligare någon procents tapp, men i ett parti som nästan förlorat var fjärde väljare sedan valet finns det förstås ingen anledning att jubla.
Att i stor sett hela tappet har kommit sedan partiledaren lagt om kursen i den grundläggande regeringsfrågan gör bara saken ännu värre. I SCB:s novembermätning hade Moderaterna tappat en halv procentenhet sedan valet. I dag har man förlorat mer än fem procentenheter.
Att det handlar om politik och om hur svensk borgerlighet vill se på sin roll understryks bara av Centerpartiets framgångar. Annie Lööf har markerat mot Sverigedemokraterna, och belönas av väljarna.
Fungerar inte i längden
Problemet för Lööf är förstås att det inte hjälper henne när det handlar om hur Sverige ska styras, eller vart.
Att fortsätta att prata om Alliansen som om varken 2010 eller 2014 års val inträffat kommer inte att fungera i längden.
Svensk politik har länge orienterat efter en karta som inte längre stämmer med verkligheten. Decemberöverenskommelsen kan ses som ett försök att lösa det problemet, men det lyckades ledningen för de borgerliga partierna varken förklara för sina medlemmar eller för sina väljare.
Därför övergavs överenskommelsen och nu plågas svensk borgerlighet av den svensk politiks enda verkliga fråga, har Sverige plats för en anständig, liberal och social borgerlighet?
Eller återstår bara att sluta upp i kön bakom Sverigedemokraterna?
Det vägvalet måste alla de fyra tidigare allianspartierna göra, oavsett vem de väljer att utse till partiordförande.