Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Martin, Martina

Det största hotet mot samhället är Rädslan

Donald Trump.

Varje påskafton roar jag mig med att fundera högt kring vad som är allra otäckast, på det stora hela. En påsk var det nationalismen. Ett år var det miljön. Så är det egentligen varje år.

Om klimatet går åt helvete kommer varje extremistisk strömning att stärkas medan vi drunknar eller torkar ur medan vi ser oändligt större folkförflyttningar än nu. Då kommer vi att behöva bygga murar. Då kommer det handla om liv eller död även för oss. Den brist på solidaritet vi ser i dag kommer att vara ­ingenting.

Liknande scenarior är troliga om ekonomin kraschar på riktigt, 2008 var bara nära.

Men farligast just nu är Rädslan. Vi lever i extremt rädda ­tider.

Den islamistiska terrorismen är basen för en stor del. De mördande jihadisterna vet precis vad de gör. Skickligt skapar de hat, rasism, splittring genom att sprida rädsla.

Även om risken att dödas av terror är mindre än att dö i en flygolycka och risken att dö i en flygolycka är mindre än att dö

i bilen på väg till Arlanda så påverkar rädslan hela det politiska systemet. I många kretsar görs ingen skillnad mellan militanta islamister och vanliga muslimer, i vissa kretsar inte ens till flyktingar överhuvud taget.

För mig är det ofattbart. Det är ju nyfascismen, som utnyttjar denna främlingsrädsla, som vi ska vara rädda för!

Lustigt det där. Hur olika man tänker, vad olika man är rädd för. 

Jag som kan min 30-talshistoria har lika svårt att se skiljelinjen mellan högerextrema våldsverkare och de arga vita män-drivna Sverigedemokraterna som de har att se mellan jihadister och muslimer. Enligt mig är blotta jämförelsen vansinnig men det är så rädda rasister ser på världen. Jag får deras mejl och tweets dagligen.

Rädslor måste respekteras. Hur fåniga man än tycker att rädslorna är så måste de hanteras.

Och alltså: Jag inser att mitt tankesätt är lika ofattbart för dem. Och jag inser att även jag kan ha fel. Det kanske inte alls är så att Sverigedemokraterna, trots rötter i naziströrelsen, trots organiserat näthat, trots ständigt fasansfulla uttalanden från Åkessons underhuggare, inte alls skulle göra Sverige till Turkiet, Ungern eller ens ”Lag och rättvisa”-Polen om de faktiskt fick makten.

Det ligger mycket i president Roosevelts klassiska citat ”Det enda vi behöver frukta är fruktan själv”.

Samtidigt ser vi även i USA hur motsatsen till Franklin D nu ­reser sig. En högerpopulist med fascistiska drag som applåderar våld på sina valmöten. Donald Trump har växt i samma häxbryggd av terrorrädsla och främlingshat som finns i Europa, kombinerat med ett ­ännu större politikerförakt och åratal av växande klassklyftor. Lägg till hans Putin-vurm, en isolationistisk ekonomisk politik och den totala ovetskapen om hur han skulle reagera vid en ny stor terrorattack mot USA och …

... Ja. Det finns a­nledning att vara rädd.

Samtidigt måste vi sansa oss. Du som tror att invandrare kommer att ta sönder Europa och Sverige ­behöver inte vara rädd.

Och jag behöver inte vara rädd för att Europa och Sverige ska bli styrt av fascister. Säg att det är så.

Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.

Följ ämnen i artikeln