Kan bli strejk i affärerna spår medlingschefen
Nu måste arbetsgivarna visa ansvar
Chefen för det statliga Medlingsinstitutet har ett Excel-dokument i sin dator. Det berättar Irene Wennemo i en intervju med tidningen Handelsnytt.
I listan har generaldirektören skrivit ner branscher där hon tror att det kan behövas medlare. Branscher där det finns risk för strejk och konflikter.
Handeln står högt upp på den listan.
Svenska fackförbund brukar inte ta ut sina medlemmar i konflikt. 2021 gick 11 arbetsdagar förlorade på grund av strejk. 2020 inte en enda, i hela landet. Skulle det trots det bli strejk i vår visar det hur allvarlig situationen är.
Svåra förhandlingar
Vinterns avtalsrörelse har beskrivits som en av de svåraste på mycket länge. Människors löner har inte alls hängt med när räntor och priser på energi, livsmedel och annat rusat i höjden. Vanliga löntagare har fått det sämre.
Självklart väntar sig många kompensation i löneförhandlingarna.
Samtidigt drabbas också företagen av högre räntor och stigande priser. För arbetsgivarna blir det ett argument mot höjda löner. Nya kostnader leder till ännu högre priser eller färre jobb, resonerar de.
Måttliga krav
Ändå är det kanske inte löneökningarna i sig själva som kommer att bli det stora problemen. Fackens krav ligger högre än tidigare, men inte alls så högt som man skulle kunna tänka sig efter alla prischocker.
Den stora stötestenen handlar om kraven på att de som har lägst inkomst ska få lite extra i lönelyft. För bland annat LO blir låglönesatsningen extra viktig när reallönerna sjunker. De som har minst marginaler drabbas alltid hårdast när priserna skenar.
För branscher där många har en lägre lön skulle det betyda extra kostnader. Handeln är ett exempel. Låglönesatsningar får arbetsgivarna att protestera i högan sky.
Stopp för hyvling
LO förbunden har dessutom bestämt sig för att inte acceptera andra försämringar i avtalen för att ”betala” för ökade löner. Och när det kommer till butiker och lager säger fackförbundet Handels att det måste bli ett stopp för det oskick som kallas hyvling.
Tillsammans blir det en giftig cocktail som alltså noterats på Medlingsinstitutets kontor i Gamla Stan.
Ändå borde faktiskt förhandlingarna mellan fack och arbetsgivare kunna gå i mål utan konflikter. Lönekraven är trots allt inte höga, och en låglönesatsning mer motiverat än på länge. Vreden mot till exempel hyvlingen är självklar efter företag som H&M:s brutala handlande.
Sverige har en fackföreningsrörelse som tar ansvar. Om arbetsgivarna, också inom till exempel handeln eller privata servicenäringar, tar samma ansvar borde inte Irene Wennemo behöva plocka fram sitt Excel-dokument.