Netanyahu har fått en regeringskris på halsen
Kriget är ett drivhus för terrorism
I lördags lyckades israeliska styrkor befria fyra personer som hållits som gisslan efter Hamas terrorattack den 7 oktober. Det är glädjande för gisslan och deras familjer. Och en personlig framgång för den israeliska premiärministern Benjamin Netanyahu. Det är i alla fall så han tycks tolka situationen.
Samtidigt räknar palestinierna sina döda. Angreppet beskrivs som urskiljningslöst. Enligt hälsomyndigheten i Gaza dödades nästan 300 personer i operationen och 700 skadades. På en plats där sjukvården sedan länge havererat betyder det att dödssiffran kommer att stiga.
Under helgen kastades Israel även in i en politisk kris.
Ren högerregering
Israel styrs åter av en ren högerregering. Oppositionsledaren Benny Gantz som ingått i Netanyahus krigskabinett meddelade i går att han lämnar regeringen eftersom premiärministern inte vill lägga fram en plan för vad som ska hända med Gaza efter kriget.
Kriget i Gaza är framför allt ett gränslöst mänskligt lidande. Men den inrikespolitiska röran i Israel fångar också något annat. Kriget har inget mål. Det kan inte leda någonstans.
Den israeliska regeringen säger att bombningarna och markattackerna ska fortsätta tills Hamas är utplånat och gisslan befriad. Kriget kommer sannolikt varken att åstadkomma det ena eller det andra.
Får inte hem gisslan
120 israeler kan fortfarande sitta som gisslan hos Hamas. Exakt hur många som verkligen är i livet är det förstås ingen som vet. Att militären lyckades befria fyra är en framgång, men också en påminnelse om att de metoder som användes sannolikt aldrig kommer att få hem hela gisslan.
Dessutom blev priset civila palestinier betalade fasansfullt. Människor i Gaza har gång på gång tvingats fly, bara för att inse att det som skulle vara en trygg plats ligger mitt i skottlinjen. De har sett anhöriga och vänner dödas. Dödsiffran bland palestinier i Gaza överstiger nu 37 000.
Över 15 000 kan vara barn.
Dessutom befinner sig Gaza på gränsen till hungersnöd, och i princip alla samhällsfunktioner är utslagna. Om någon tror att förnedringen och desperationen minskar risken för framtida terrorism är det nog dags att tänka om.
Kan inte ”utplånas”
Redan i oktober sa den tidigare chefen för den israeliska säkerhetstjänsten, Ami Ayalon, till Sveriges Radio att Hamas är en ideologi och därför inte kan ”utplånas”. Hans recept var istället att erbjuda palestinierna ett hopp.
Den amerikanska utrikesministern Antony Blinken befinner sig i Kairo, för åttonde gången sedan den 7 oktober. Han hoppas kunna få igenom en vapenvila och frigivning av gisslan. Sannolikt misslyckas det, igen.
Att Hamas blundar för det mänskliga lidande som följt på attacken för sju månader sedan förvånar knappast någon. Att Israels regering visar samma likgiltighet borde besvära landets anhängare.
Det är bara den israeliska regeringen som kan sätta stopp för slaktandet i Gaza. Och i helgen blev den om möjligt ännu mer högerextrem. EU och, i synnerhet, USA måste dra en gräns och sätta in de sanktioner som behövs för att stoppa dödandet.
Att stå vid sidan och titta på gör oss alla medskyldiga till en massaker.