Riksdagen snarkar nästan åt Billström
Borde bekämpa knark, vapen och hederskultur
Under onsdagsmorgonen tog sig utrikesminister Tobias Billströms från Arvfurstens palats, till Riksdagen, på andra sidan Strömmen. Det var dags för för hans första utrikesdeklaration. Förväntningarna var stora.
Men den enda riktiga nyheten var avsaknaden av en politisk riktning.
Billström steg upp i riksdagens talarstol och tog till orda. Sedan läste han upp de svenska prioriteringarna för utrikespolitiken i kammaren. Trots att han pratade i 20 minuter fick han inte mycket sagt.
Skralt på innehåll
Utöver en nyhet om att UD ska inrätta ett sändebud för cyberfrågor så var det skralt. Inte bara med nyheter, utan också politisk riktning. Deklarationen blev snarare en best-of av vad Utrikesdepartementets olika enheter velat få med.
Det gick nästan att höra snarkningar i salen.
Begreppet feministisk utrikespolitik lös med sin frånvaro. Försvaret för fackliga rättigheter i världen nämndes inte. Knappast förvånande, Billström är moderat. Visst går det att tolka in avsaknaden av politik som en signal i sig. Men det räcker inte.
Det råder inte brist på frågor att hantera.
Hedersvåld och kriminalitet
Utrikesförvaltningen borde jobba mer mot den organiserade brottsligheten. Svenska ambassader runt om i hela världen kan få tydligare uppdrag och bättre verktyg för att hindra knark och vapen från att nå svenskt territorium.
Samtidigt borde Utrikesdepartementet göra mer för att hjälpa de 548 barn som blivit bortförda från vårt land i ett hedersrelaterat sammanhang de senaste fem åren. Många av dem drabbas av könsstypmning, gifts bort eller misshandlas. Flera av barnen befinner sig i någon form av rättsligt limbo, eftersom deras släktingar tagit med dem till länder som inte är med i Haagkonventionen.
Utrikesdeklarationer kan få vara tråkiga. Men de ska ge en tydlig politisk inriktning. Där finns också svagheten i Billströms deklaration.
Den som inget vill kommer inget få gjort.
Bara döda fiskar följer med Strömmen.